Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - August Johansson. Ur Norges skolhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
25°
AUGUST JOHANSSON
det ikkje gjekk rart med på skulane der, som vart sende hit.
Og her fekk dei dei alltid fram til eksamen.
Det var noko nytt her på dei tider at bondeungdomen
tok millomskuleeksamen, og difor har ein denne hermingi
etter ei frua: ’Tenk, man kan dressere bondegutter så de
kan ta middelskoleeksamen.’ Etter kvart vart det meir og
meir vanleg at bondeungdomen gjekk millomskulen. Kjos
skyna godt at ein slik skule ikkje berre skulde vera tenar
for dei kondisjonerte på Vangen.1 For deira born var 4-årig
skule høveleg nok, men for bondeungdomen ikring her var
han ikkje høveleg. Når det um hausten kom inn ein del vaksne
bondeungdomar, så vart det lese privat språk og matematikk
med desse, og so greidde dei eksamen på eitt eller tvo år.
Ein kunde spyrja korleis skulen kunde greida seg med
tre lærarar, når han hadde 4 klassor. Men dertil er å svara,
at det var mykje klassesamandraging i alle fag, so nær
som i språk og matematikk.
Sidan skulen kom til å liggja i ei god målbygd, kom
nynorsken ogso til å få si soga ved denne skulen.»
Här kan inte i detalj redogöras för denna »soga» (historia);
men något må nämnas. Redan tidigt fick skolan en ivrig
landsmålsman till lärare i norska. Under hans ledning var
det åtskilliga elever, som använde valfriheten mellan de båda
målen så, att de hadelandsmål till huvudspråk. »Det var
altid i dei åri ein del som skreiv stilar både på skulen og
til eksamen på nynorsk. Dette kom ikkje av noko
yvertel-jing frå lærarane si sida, men det kom liketil av at dei hadde
lært nynorsk på skular dei hadde gjenge fyrr.» 1902
infördes nynorsk som huvudspråk i häradets folkskolor. Från
den tiden restes därför allt starkare krav på att målet i
mellanskolan inte bara skulle vara medgivet utan också skulle
bli föremål för undervisning. 1910 infördes också sådan un-
1 Köpingen Vangen eller Vossevangen är huvudorten i Voss; kallas
numera ofta Voss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
