Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - August Johansson. Ur Norges skolhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR NORGES SKOLHISTORIA
261
dervisning men endast som valfri. Redan nästa år fick skolan
emellertid ny bestyrer, och han var »bokmålsmann».
Därmed var striden i full gång. Men den blev inte långvarig.
»Heradsstyret» hade periodvis iklätt sig viss ekonomisk
garanti för skolan. En sådan garantiperiod utgick med läsåret
1912—1913. Då vägrade heradsstyret att förnya garantien,
såvida inte skolan fick en annan » sty rar». Den angripne
ville inte stå i vägen för samarbetet mellan de olika parter,
som hade intresse av och ansvar för skolan, utan sökte sig
därifrån, och man fick en »målmann» i stället — »og snart
var alle. lærarar ved skulen anten målmenn eller i alle fall
målvenlege». Emellertid »gjekk skulen fyrebils sameleis som
fyrr. Bokmål var hovudmål. Dei elevar som hadde byrja
under den forutsetnad at bokmål var hovudmål, skulde og få
halda fram på det grunnlag. I 1915 vart det vedteke i
for-standarskapet etter framlegg av styraren at lærarane skulde
stå heilt fritt med umsyn til kva målform dei vilde bruka i
undervisingi.» Hur förhållandet mellan de båda modersmålen
sedan har utvecklat sig vid skolan, för den saken lämnas ingen
närmare redogörelse, men man kan läsa ett och annat mellan
raderna, när man får se, att det fr. o. m. 1919 har inrättats
särskilda »bokmålsparalellar» och utkrävts en dryg extra
avgift av föräldrarna till lärjungarna i dessa klasser. Huruvida
sådana klasser numera existera, därom säges ingenting.
Med dessa notiser från Voss kommunale millomskule ha
vi i själva verket lämnat frågan om organisationens betydelse
vid och för skolornas uppkomst till att ge exempel på den
roll, som organisationsproblemen spelat under de olika
skolornas utveckling. Glimtar av detta får man givetvis på
åtskilliga håll i de olika historikerna. Mest utförliga och
intressanta i dessa avseenden liksom i en del andra avseenden
äro skildringarna från Kongsberg och Kragerö. Jag tillåter
mig nämna ett och annat ur dessa båda skolors öden, inte
bara sådant som rör organisation, utan också sådant som rör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
