Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - August Johansson. Ur Norges skolhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR NORGES SKOLHISTORIA
263
klasskola. Redan 1734 började vad man skulle kunna kalla
en demokratiseringsprocess i dess utveckling. Den började
kallas »kristendomsskole», vilket närmast synes ha varit ett
annat namn för tidens allt mera vanliga almueskoler, och
utrustades en med lärare, som särskilt skulle syssla med de flickor,
som nu började tagas in i skolan. Emellertid upphör den icke
fördenskull att vara »lärd»; den får försöka sig på att förena
bägge uppgifterna. Härmed fortsattes till 1786. Vid den
tiden befann sig bergverket och därmed också staden i en
uppgångsperiod. Denna tog sig bl. a. uttryck däri, att det
från 1757 existerande »bergseminaret» — vilket lär ha varit
den första undervisningsanstalt i Europa i sitt slag — blev
betydligt utvidgat och lyft upp på ett högre plan. Då gjordes
boskillnad mellan den lærde skole och almueskolen, och den
förra fick till uppgift att förbereda till inträde i första hand
vid bergseminaret men tillika vid universitetet.
Men uppgången varade inte länge. Redan under
1700-talets sista årtionde går bergverket påtagligt tillbaka, och 1805
finner sig regeringen t. o. m. föranlåten att nedlägga
detsamma. Därmed börjar en verklig nödtid både för staden
och för dess lærde skole. Denna behövde visserligen icke
dela bergverkets öde och bli nedlagd, men den blev begränsad
till lägre stadier och studiesyfte, och dess ekonomi blev
bedrövlig. Trots det att Kristiania katedralskole av sina
donationer lämnade bidrag till skolans upprätthållande, berättas
det, att rektor Jacob Sverdrup — far till den sedermera
bekante politikern Johan Sverdrup — på långa tider inte fick
någon lön utbetalt, samt att han och hans familj gingo
bokstavligen talat klädda i säck. Men det är inte något ont,
som inte har något gott med sig. Till skolan hörde en
betydande tomt. Där drev Sverdrup inte bara trädgårdsskötel
utan också jordbruk. »Overlærerens løkke» blev ett
mönsterbruk, och hans rykte som jordbrukare gick vida omkring.
1812 såg man slutligen icke längre någon möjlighet att upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
