Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - August Johansson. Ur Norges skolhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR NORGES SKOLHISTORIA
265
Arbeidet endnu fatalere, er det kun to av dem, som due til
noget. Skolen skal trods denne Indsvinden, holdes vedlige. »
Det var väl på grund av dessa tryckta omständigheter, som
Hansen kom att leva och verka förbisedd på ett sätt, som
icke motsvarar vare sig hans gåvor eller hans intresse. Han får
av skolans skildrare följande karakteristik: »En høit dannet,
klok og humørfylt mann, en aristokrat i hele sin tenke- og
følemåte, fylt av en jord vendt, praktisk idealisme, med et
merkelig klokt og sikkert blikk for livets realiteter, med en
dyp og intim forståelse av ungdommens vesen nog tarv.» Men
det kan väl ha varit även en annan omständighet, som bidrog
till att hålla honom i skymundan. Han var nog vad man
kallar före sin tid. I tidens strid mellan pedagogisk
»humanism» och »realism» stod han obetingat på den senares sida
med dess krav t. ex. på moderna språk och naturkunnighet
i stället för den klassiska bildningen eller åtminstone som
jämbördiga vid sidan av denna; och den tid var ännu inte kommen,
då dessa krav förmådde tränga igenom. Sannolikt var han
också nästan väl originell, när det gällde att föra ut idéerna
i den praktiska tillämpningen. Så t. ex. utarbetade han en
egen undervisningsmetod, som visserligen var avsedd närmast
för undervisningen i grammatik men som han hoppades skulle
kunna utarbetas ytterligare, så att den skulle kunna tillämpas
snart sagt på vilka ämnen som helst. Han kallade metoden
»den epideiktiska eller den pasigrafiska», och den präglades
väsentligen av en utsträckt användning av enkla grafiska
figurer, som skulle för barnen åskådliggöra de olika föremålen
för undervisningen. En av hans kolleger vid skolan blev
fullkomligt hänförd, när metoden demonstrerades för honom, och
utbrast: »Du har jo gravet Graven for det lærde Pedanteri!
Her er Englenes og Djævlenes, Grækernes og Eskimoernes
Sprognøgle! Vov at være vis! og tegn din Figur for Verdens
Øine med sterke Træk!» Men det kanske må ursäktas inte
bara eftervärld utan också samtid, om man visade sig något
l8 — 32761. Pedagogisk tidskrift 1932. Haft 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
