Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - August Johansson. Ur Norges skolhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25°
AUGUST JOHANSSON
vende minnet om sin teatralske oprinnelse. Inventaret var
heller ikke uten mangler. Det varte således over tre år før
man fikk gymnastikkbom!»
Ibland bero svårigheterna på trängsel mellan olika skolor
1 samma stad. I Mandal inträffade det på 1920-talet, att
ungefär samtidigt middelskolen utvidgades med gymnasium
och folkskolan växte oberäknat hastigt. Följden blev inte
bara att rektorsexpeditionen måste inredas till klassrum, utan
efter någon tid också att »det nyoprettede gymnasium måtte
få et annet tilholdssted, og det eneste som dengang kunde
opdrives, var tinglokalene over fengsletl I hele 4 år måtte
2 av gymnasiets klasser holde til i disse allt annet enn
hyggelige omgivelser.» Ett annat kuriöst exempel på samboende
finner man ännu i dag i Farsund, den stad, som uppges ha
»verdens største skibsflåte i forhold til folketallet». »I
bygningen holder 4 skoler til huse: folkeskolen med 7 klasser,
middelskolen med 3, gymnasiet med 3 og sjømannsskolen med 2.
De lever ganske fredelig sammen, når undtas at det har vist
sig mindre heldig å anbringe en skole med unge sjøfolk midt
inne i en skole hvor en stor del av elevene består av
halvvoksne pikebarn.»
I vissa fall gälla svårigheterna snarare tomten än själva
byggnaden. Från Drammen berättas följande historia från
början av 1800-talet. Det hände ibland, att greve Herman
Wedel Jarlsberg från sitt gods red in till staden eller kanske
snarare genom staden på väg till Kristiania och då hälsade
på hos rektorn. »Under en samtale beklaget engang rektoren
sig over nogen stygge skur som skjemte plassen ved skolen.
Grev Wedel så på dem og sa: ’Men, kjære rektor, har De
ikke et fyrtøi?’ Det står», tillägger den nutida berättaren,
»ennu nogen gamle skur der, så vi tør tro at den lærde
herre intet fyrtøi hadde.» Och från Röros heter det om de
nuvarande förhållandena: »Forholdene ved skolegården er et
mørkt punkt i skolens historie. Man har ikke egen skole-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
