Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - August Johansson. Ur Norges skolhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR NORGES SKOLHISTORIA
281
gård. Der er to åpne passasjer inn til den fra gaten, og
her igjennem foregår til alle tider trjnsportkjøring og annen
trafikk av de tilstøtende naboer. Og hvad der av produktene
ikke får plass i hus, anbringes til lagring i skolegården. Når
så hertil kommer att disse naboer til dels undlater å fjerne det
smuss og avfall som denne anvendelse avstedkommer, så er
det ikke underlig at plassen undertiden er langt fra å bære
preg av skolegård».
Stundom nöjer man sig inte med att konstatera bristerna
utan lägger också tämligen oförbehållsamt skulden för
desamma på de kommunala myndigheterna. Från Notodden
heter det: »Der er ikke bestyrerbolig. En leilighet som byens
myndigheter har ment som passende, er ikke godkjent av
departementet og heller ikke av bestyreren, som har bodd i
pensjonat i flere år. Dokumentene i denne sak har nu i snart
tre år hatt en ørkenvandring mellem bestyreren og de
kommunale myndigheter, som med prisverdig omhu har sørget
for at intet blev gjort. Et forslag som bestyreren sendte
formannskapet 30. august 1926, sneglet sig frem gjennem
komiteer og de øvrige instanser, så det først 4. august
1927 blev sluttbehandlet og naturligvis med negativt resultat.
For øieblikket har partene tatt et pusterum, en stillingskrig
hvis utgång ennu er helt i det blå.» Det kanske kan nämnas
som ett slags förklaring till denna allt annat än diplomatiska
utgjutelse, att skolan har fått sin skildring icke av den
nuvarande bestyreren utan av hans avgångne företrädare.
Det kan inte förnekas, att redogörelser för de svårigheter,
med vilka det varit förenat att skaffa skolorna lokaler, intaga
ett brett rum i skildringarna. Men ännu starkare intryck än
av dylika svårigheter får läsaren av den seghet, med vilken
man strävat att övervinna dem. Särskilt imponerande är,
vad som berättas om det läge, i vilket Namsos
kommunalehøier e skole blev försatt genom en brand, som 1897 härjade
större delen av staden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
