Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Erik Vätterberg. Några ord om latinundervisningen. Med anledning av professor Ernst Nachmansons diskussionsinlägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290
ERIK VÄTTERBERG
att höra på just sådant, som professor Nachmanson anser
oväsentligt. Under alla förhållanden är det av vikt att
ihåg-komma, att professor Nachmansons uttalande är auktoritativt
endast inom vissa gränser, dock ovisst vilka.
Professor Nachmansons huvudtanke ar, att realia måste
mer, än hittills skett, beaktas vid undervisningen. Att saklig
kommentering är av största vikt, faller det mig icke in att
bestrida, men jag ställer mig frågande inför en del av hans
metodiska anvisningar, särskilt när det gäller att framhålla
sambandet mellan antik och modern litteratur. Jag har t. ex.
svårt att tänka mig, att någon annan än en dilettant i
litteraturhistoria kan komma på den idén att i samband med
Horat. Carm. 1:31 gå in på Tegnérs Epilog av 1820. Inte
ett spår av påverkan eller frändskap kan påvisas. Eller kan
professor Nachmansons mening vara, att man bör behandla
de myter, i vilka Apollo uppträder, och som Tegnér
anspelar på i sin Epilog? Men de i sin tur äro utan all
relevans för förståelsen av denna Horatius’ dikt. Av en
klassisk filolog hade man snarare väntat en hänvisning
exempelvis till Propertius 2:31 och 4:6; kanske någon lärare hellre
ger sig tid att nämna något om Skopas, en annan finner
måhända lämpligt att anföra paralleller från övrig antik litteratur,
men att hysa fruktan, att modersmålsläraren inte skall vara
kapabel att framställa daphnemyten och andra, vore väl ändå
bra malplacerat. Snarare ger Horat.. Carm. 1:21 anledning
att syssla med Apollos mytologi och kult, men även här
torde det vara bäst att i närmare anslutning till
läroverksstadgans metodiska anvisningar begränsa sig till det, som
behövs för att förstå det lästa. Redan det tar för övrigt
ganska mycken tid. Och att vara pedantisk med muserna
finns ingen anledning till vid läsningen av Horatius, då det
för honom är hjärtans likgiltigt, om han åkallar Calliope eller
Melpomene eller någon annan.
Min tro är, att läraren måste hämta sin kommentar från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>