Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Anmälningar och recensioner - Karl Thunell. Ett nytt latinskt skollexikon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
337 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
i 8 i
Däremot tror rec. icke, att förf. varit lika lycklig i sin strävan
att åstadkomma »ett litet Lexikon totius Latinitatis». Stoffet är
för stort för det starkt begränsade utrymmet: redan Petronius
visar avsevärda luckor, än mer sen- och medeltidslatinet.
Detsamma gäller beträffande de citerade bevingade orden:
de ha ej kunnat få så mycket rum, att ordboken på det området
kan användas som uppslagsbok; deras karaktär av smakbitar går
inte riktigt i lexikon-stil.
Slutligen må här till läsarens eget bedömande framläggas rec:s
detaljanmärkningar.
Av egennamn har upptagits endast ett urval, vars omfång i
mycket måste bli en smaksak. Men nog förefaller det
inkonsekvent att upptaga Ennius men ej Iuvenalis, Hasdrubal men ej
Hamilkar, Agamemnon men ej Menelaus, konung Phineus men
ej de romerska kejsarna. Många personers födelse- och dödsår
angivas, men urvalsprincipen är oklar: Maecenas’ och Sullas
årtal finnas men ej Pompeius’ eller Gracchernas.
Ordspråkens och låneordens förklaring är ej alltid lyckad.
Naiv och krevera måste anses ha franskt ursprung och ej latinskt;
kvintessens bör stå under essentia och ej under pars.
Naturaförmåner kan ej anses likvärdigt med livsförnödenheter, och att
översätta kvasipräst med ett slags präst är helt enkelt fel. Vincere
necesse est, vivere non est necesse (s. v. vinco) är en förvanskning
av det ursprungliga navigare necesse est etc., se Plut. Pompeius 50.
Några ordstäv stå två gånger: oderint, dum metuant, ut desint
vires etc., omnia vincit amor. Detta förefaller onekligen som
slöseri med utrymmet, då man betänker, att vid många ord ganska
svåra konstruktioner behandlas mycket knapphändigt.
Så t. ex. ges ingen upplysning om konstr. vid laetor ’glädja
sig’ (som dock är fullt jämförligt med gaudeo) eller vid doctus.
Formuleringen s. v. dolere ’harmas’ (ack. 1. abl. etc.) är otillräcklig.
Vok. dive s. v. deus borde ha betecknats som sällsynt; se Löfstedt,
Syntactica I s. 73. Animi ’i sinnet’ saknas s. v. animus men
återfinnes s. v. aeger, ango och pendeo. Till se abdere ’gömma
sig’ nämnes blott in med abl., medan in med ack. är väl så vanligt.
Översättningen ’lättrogen, aningslös’ s. v. credulus passar ej på
det bekanta stället Hor. Carm. I: 11: credula postero.
Kvantiteten av nom. sing. hic. (kort 1. långt) och hoc (långt) är ej
angiven. Den s. v. praesto angivna grundbetydelsen ’stå framför’
gäller ej för praesto ’gå i borgen’, där härledningen från pr aes
’borgensman’ kunde ha påpekats. Tempore ’i rätt tid’ anges vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>