Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Anmälningar och recensioner - Samuel Hennichs. Iwan Bolin och Bror Gustaver. Kemi för gymnasiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER 3 I
fotokemi 17 sidor. Dessa kapitel ligga ju utanför kursen och
anbefallas också för enskilt studium.
Vid första påseendet verkar denna lärobok väl så omfattande,
åtminstone om man har klagomålen över ungdomens
överansträngning på gymnasium i friskt minne. Tendensen går ju också
numera mot kursernas beskärning. Vid närmare bekantskap med
den, blir man emellertid mer och mer välvilligt stämd mot
densamma.
Framställningen är nämligen synnerligen förnämlig. Stilen är
medryckande och lättläst. Den beskrivande kemien har kryddats
med många intressanta uppgifter om teknikens många gånger
underbara sätt att göra bruk av kemiska ämnens egenskaper.
Behandlingen av den allmänna kemien, vilken tillmätts ett avsevärt
utrymme, är fri från all dogmatisk torrhet. Det sätt, författarna
tillämpa, att så småningom resonera sig fram till en allmän lag,
är verkligt lyckat.
Bildmaterialet, som är synnerligen rikt och värdefullt, förtjänar
en särskild eloge. Särskilt har jag fäst mig vid fig. 47, en
interiör från Davys laboratorium med Faraday som tjänstgörande
laboratoriebiträde, samt fig. 74 a och b, en jämförelse mellan
pappersbruk från 1600-talet och från vår tid.
Metalloidernas kemi indelas på följande sätt: kap. 2 avhandlar
de gasformiga grundämnena i luften, kap. 3 vatten och väte,
kap. 4 bor, kol och kisel, kap. 6 fosfor, kap. 8 svavel, selen
och tellur och kap. 10 halogenerna.
På tal om oxider framhålles som orsak till de ädla metallernas
förekomstsätt som gedigna deras ringa förbränningsvärden. På
kvävets kemi medtages hydrazin och kvävevätesyra. På kol
be-skrives ett försök att antända en blandning av kolsyresnö och
magnesium. Vidare omnämnas cyan- och knallsyrorna. För
framställning av fosforväte anbefalles användning av kalciumfosfid.
Den vanligen brukliga metoden innebär ju vissa riskmoment. På
svavel behandlas undersvavelsyrlighet och dess förmåga att göra
färgämnen lösliga, varigenom mönster kunna åstadkommas på
färgat tyg. Selens många underbara användningar på grund av
sitt variabla elektriska motstånd äro ägnade att väcka intresse.
På jod omnämnes litiumjodidens förmåga, att insprutad i
blodkärl göra dessa synliga på röntgenplåten, varöver fig. 43 a och b
ger närmare kännedom.
Metallernas kemi behandlas enligt periodiska systemet alltså:
alkalimetaller, koppargruppen, 2-värda alkaliska jordmetaller o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
