Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Anmälningar och recensioner - Samuel Hennichs. Iwan Bolin och Bror Gustaver. Kemi för gymnasiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
3 I
Det har ju annars varit brukligt, att avhandla de lätta metallerna
före de tunga och att börja de senare med zink och järn. Det
går ju emellertid lätt att följa den gamla lärogången även med
föreliggande uppställning.
På järnets kemi omnämnes järnkarbonylens förmåga att
katalysera förbränningen av bensin i motorn. Efter behandlingen av
järnets metallurgi har ett moment inskjutits om specialstål och
metallurgi.
En ingress av historiska notiser över grundämnenas och deras
viktigaste föreningars framställning jämte uppgifter om
årsproduktionens storlek m. m. föregår behandlingen av de olika ämnenas
kemi.
Kol föreningarnas kemi i kapitel 22 har ej uppdelats som
vanligt i behandlingen av acykliska och cykliska föreningar var
för sig utan endast efter överensstämmelse i ämnesgrupp. Efter
kolvätena följer ett moment om bränslen om 10 sidor, väl lämpat
för enskilt studium.
Den allmänna och fysikaliska kemien behandlas i kap. 5
»Atomer och molekyler», kap. 7 »Om lösningar och kolloider»,
kap. 9 »Om elektrolyter», kap. 11 »Översikt över grundämnenas
och deras föreningars egenskaper», kap. 21 »Titreranalys», kap. 23
»Reaktionslära», kap. 24 »Fotokemi», kap. 25 »De radioaktiva
ämnena», kap. 26 »Den moderna atomteorien» och kap. 27 »Kort
översikt över vissa delar av den teoretiska kemien».
Kap. 5 på 10 sidor omfattar atomlära, Avogadros lag,
Gay-Lussac’s volymlag, V. Meyers molekylarviktsbestämningsmetod samt
termisk dissociation.
Kap. 7, 18 sidor om lösningar och kolloider, lämpar sig
synnerligen väl för självstudium. Bl. a. behandlas begreppet
eutek-tisk blandning samt ämnenas olika sätt att inverka på vararandras
ångtryck, diffussion och osmos.
Vid verifikation av Faradays elektrolytiska lag i kap. 9 »Om
elektrolyter» användes förutom kopparsulfat kopparklorur
uppslammat i S02-vatten. Härigenom kan koppars båda
ekvivalentvikter direkt jämföras. För övrigt tillämpas dissociationsteorien
konsekvent vid definierandet av styrkan hos syror och baser,
hydralysfenomenet och framhålles jonernas egenskaper och
inbördes förhållande såsom yttersta grund för flertalet kemiska
reaktioner.
Kap. 11, 24 sidor, är ganska innehållsrikt. Här behandlas
»det periodiska systemet», grundämnenas elektrolytiska karaktär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
