- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Sextionionde årgången. 1933 /
141

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - K. J. Torius. En historisk lärobok förr och nu

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EN HISTORISK LÄROBOK FÖRR OCH NU I 5 I

jag, alls inte av ondo att omnämna vissa historiska personer
och förhållanden helt kort och antydningsvis. Bara genom
ett namn och en kort notis kan ju den intresserade lärjungen
få ett incitament till att studera vidare i saken, t. ex. i ett
konversationslexikon eller i någon av de flera världshistorier,
som i våra dagar äro under utgivande här i landet (eller som
tidigare ha utgivits). Jag vet också säkert, att många elever
göra detta. Och om läraren vill berätta något om sådant,
som inte står i^ läroboken, så tror jag, att hans ord gärna
få större pondus över sig, större auktoritet, om det bara står
en aldrig så liten antydan om saken i läroboken. — Men att
man därtill också måste vara glad över stycken med större
»konkretion och fyllighet» även i en lärobok — och ej blott
i en läsebok, sådan som Estlanders utmärkta läseböcker —,
det är ju givet. Konsten är bara att förena de båda här
ovan skisserade principerna.

I efterskriften till P.-J. 25 säges, att bl. a. de partier, som
handla om romerska kejsartiden och om renässansen, äro »så
gott som nyskrivna». I stycket med rubriken »Kejsar Augustus»
meddelade redan P.-B. en del kulturhistoriskt stoff (även från
andra tider än Augustus’). — Först i P.-J. 25 stå några
notiser rörande Roms topografi. Där står: »Staden var byggd
på sju kullar, av vilka de mest bekanta voro Capitolinus, där
det stora Jupiterstemplet, romarnas nationalhelgedom, var
beläget, samt Palatinus, som under Augustus’ och hans
efterföljares tid pryddes med en mängd kejserliga palats.» Detta
är ju gott och bra; dock hade kullarna bort kallas Capitolium
och Palatium (annars möns Capitolinus o. mons Palatinus,
»Palatinen»), — kulturhistoriskt betydelsefulla namn (även då
fråga är om Mussolinis Rom, talas ju mycket om Kapitolium med
sitt senatorspalats, för att inte nämna Capitolium i Washington ;
och härledningen av ordet »palats» hör ju nästan till
allmänbildningen att känna). I J. 31 får man inte veta namnet på
någon av Roms sju kullar. Dock säges s. 38 (på tal om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:54:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1933/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free