Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - K. J. Torius. En historisk lärobok förr och nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13«
K. J. TORIUS
är dock det, att han var en nyskapare på krigskonstens
område. Den tebanska falangen, omskapad av Filip av
Mace-donien till den macedoniska falangen, möjliggjorde Alexander
den stores segrar, och ännu Fredrik den store lär ju ha
vunnit slaget vid Leuthen tack vare ett skickligt användande
av Epaminondas’ »sneda linje». Summan av det sagda måste
väl bli, att nog kunde Epaminondas förtjänat att bibehålla
sin plats i läroboken.
I efterskriften till P.-J. 25 säger förf.: »I allmänhet har
jag letts av principen att inskränka mängden av fakta men i
stället giva större konkretion och fyllighet åt de fakta, som
meddelas.» Om denna princip är ju i och för sig intet annat
än gott att säga. Men den kan lätt komma i konflikt med
kravet, att en lärobok i historia dock även bör innehålla det
viktigaste i fråga om namn, fakta och årtal. Och då är det
onekligen bättre att bjuda så mycket, att läraren eventuellt
kan företaga uteslutningar, än att bjuda så litet, att han skall
tvingas att här och där göra muntliga tillägg. Det är dock
alldeles riktigt, det som Boethius säger i förordet till i:ta
uppl. av sin bearbetning av Pallins lärobok: »Det är lättare
att utesluta än att — med verklig effekt — göra muntliga
tillägg till en lärobok.» Under sådana förhållanden hade det
varit högst önskvärt, att Jacobson bibehållit en del stycken
med fin stil från P.-B. och kanske rent av, att han skrivit en
del nya sådana. Just sådana finstilsstycken ha ofta visat sig
kunna stimulera intresset hos historieintresserade lärjungar.
Jag har vid min undervisning flera gånger upplevat, att då
någon enda elev i en klass haft den gamla P.-B., han
triumferande kunnat omtala, att i hans bok stod en hel del, som
inte fanns i kamraternas nyare böcker. Emellertid vidtog
Jacobson redan i P.-J. 25 den åtgärden, att han »avstod från bruket
av finstilsstycken». Enligt min tanke var detta ett pedagogiskt
missgrepp. Jag tror, att läroboken i någon mån också bör
kunna tjänstgöra som uppslagsbok för eleven. Det är, menar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
