Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Rudolv Körner. Läroboksproblemet i historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IÖ168
RUDOLV KÖRNER
ryska romantiker som Puschkin och Ljermontoff, emedan
denna ryska litteratur blev bekant i Västerlandet, först då
den romantiska rörelsen där redan var över. Först med
Turgenjeff, Dostojevski och Tolstoj blir den ryska litteraturen
även givande, och denna ryska litteratur hör hemma icke
blott i den ryska nationallitteraturens utan även i
universallitteraturens historia.
Våra läroboksförfattare i allmän historia synas icke till
fullo hava beaktat denna synpunkt. Mycket av vad som där
upptages, är naturligtvis i och för sig av stort intresse men
icke av den art, att det kan anses höra hemma i en
universalhistoria. En sådan skall icke vara en sammanställning av
de olika staternas historia. Så länge ett folk lever ett på
det hela taget isolerat liv för sig, hör dess historia hemma
blott i det folkets historia. Först sedan en stat indragits i
i den västerländska kulturkretsen och blivit en faktor att räkna
med, har den en plats även i en universalhistoria. Man kan
ju visserligen fråga sig, om själva utgångspunkten är riktig,
om det världshistoriska skeendet på detta sätt skall betraktas
ur den västerländska kulturens synpunkt. Då för några år
sedan våra alltjämt under utgivning varande stora svenska
världshistorier började utkomma, ställdes också den frågan —
och den har naturligtvis ställts tidigare — av Karl
Hilde-brand i en artikel i Aftonbladet, betitlad Vad menas med
»världshistoria»? Författaren framhåller där, att såsom de
svenska arbetena äro upplagda, äro de icke världshistorier i
detta ords verkliga innebörd utan framställningar av den
europeiska kulturkretsens förutsättningar och utveckling under
framhållande av dess förbindelser med andra kulturer och
folk. Ett dylikt framställningssätt kan icke, menar författaren,
göra full rättvisa åt de icke-europeiska kulturerna. Det har
funnits tider, då det kinesiska riket var världens väldigaste
makt, och att då i en världshistoria behandla detta allra sist
som ett bihang till den verkliga världshistorien, måste göra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
