Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Rudolv Körner. Läroboksproblemet i historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄROBOKSPROBLEMET I HISTORIA
I 7 I
ett egendomligt intryck, framhåller Hildebrand. Riktigare
har då enligt artikelförfattarens mening begreppet
världshistoria fattats i ett under redaktion av
Strassburgsprofes-sorn Eugéne Cavaignac utgivet världshistoriskt verk, som
planlagts efter delvis andra linjer. Då jag icke känner till
det ifrågavarande franska verket, citerar jag Hildebrands
redogörelse därför. »Utgångspunkten är, att vid historiens början
stora kulturkretsar uppvuxit, oberoende av varandra. De
komma sporadiskt i förbindelse, och förbindelserna ökas,
avbrytas igen och återknytas efter någon tid. Utgivaren skiljer
mellan den forntida medeltidsvärlden, Indien, Kina och Amerika.
Efter det inledande första bandet kommer en skildring av
Medelhavsländerna och den stora kulturkrets, som innefattas
däri, till omkring 400 f. Kr., d. v. s. Egypten, främre Asien
och Egeiska havets kustländer och öar. Därefter följer Indiens
och Kinas äldsta historia. Så upptages den första tråden
och skildras Medelhavsfolken till 400 e. Kr. Härefter har
man i tur och ordning Indiens och Kinas historia till
buddismens utbredning, den kristna världen och Islam, Indien,
Kina och mongolernas välde samt Amerika före den
europeiska erövringen . . . Med dessa band har lagts en bred grund
för den europeiska kulturens erövring av världen. I ordning
komma tre stora avdelningar under den gemensamma rubriken
’Europas hegemoni’; det italiensk-spanska skedet, det franska
och det engelsk-tyska.» Det är väl ofrånkomligt, att ett så
planlagt verk är ägnat att giva större rättvisa åt de icke-europeiska
kulturerna än den traditionella uppställningen, men fråga är
väl dock, om den senare därför skulle vara oriktig. I sitt
ovan citerade arbete Världsherradöme har Arnold Norlind
med fasthållande vid den traditionella uppfattningen i
förbigående diskuterat denna fråga, och vad han där skriver,
tar jag mig friheten att citera: »Då man ofta ser den
meningen uttalad, att det egentligen är en fördom att betrakta
utvidgningen av kulturhorisonten från ’västerländsk’ synpunkt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
