Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Viktor Petersson. De första svenska geografdagarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 i O
VIKTOR PETERSSON
Den synnerligen åskådligt anordnade utställningen av
materiel för geografiundervrsning tilldrog sig givetvis stor
uppmärksamhet. De representativa proven på väggkartor,
atlaser, geografiläroböcker m. m. av huvudsaklig svensk
tillverkning skänkte en god överblick av den utveckling, som
materielen för geografiundervisningen genomgått. Det hela
vittnade förmånligt om det nyvaknade intresset för modern
geografiundervisning, och här kunde den intresserade
geografiläraren få en hel del impulser. Av särskilt intresse var den
jämförelse, man hade tillfälle att göra mellan skolväggkartor
och skolatlaser av vanlig äldre typ och sådana av nya typer.
Utrymmet medgiver ej några utförliga referat av vare
sig föreläsningar eller av den rika utställningsmaterielen.
Intresserade, som ej deltagit i geografdagarna, hänvisas för
den skull till den officiella redogörelsen, som utgivits av
geografiska förbundet och upptar förteckning på den utställda
kartmaterielen med kortfattade notiser rörande kartornas
allmänna karaktär. Dessutom hänvisas till tidskriften Globen
(n:r 4, 1933), där utställningens anordnare, kartredaktör G.
Törnblom lämnar en utförligare redogörelse för densamma. Vi
tillåta oss emellertid, att ur hans uppsats citera följande:
»De under den senaste tiden framkomna kartorna av ny typ
samt atlaserna äga som ett gemensamt, starkt framträdande
drag prägeln av kartredaktörens strävan både att ge dem
ett rikare geografiskt innehåll och att framhålla
orsakssammanhanget mellan olika utbredningsföreteelser, att låta
kartorna ge svar ej blott på en äldre tids fråga var?, utan
också på en nyare tids varför? och huru?» Med andra ord:
den nyare kartlitteraturen är ett tydligt uttryck för den
mo-dernisering, som geografiundervisningen vid våra skolor är
på väg emot. Jag säger med avsikt på väg emot, ty ännu
finnes mycket av den gamla surdegen kvar med själlöst
namn-och sifferplugg, där det endast frågas var?, huru mycket?, sällan
eller aldrig varför? och huru?.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
