Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Anmälningar och recensioner - Georg Brandell. N. Bang och R. Hall. Uppfostrans och skolans historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 I 8 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
(s. 42), tål även beriktigande; skrivelsen till påven med anhållan
om stiftelsebrev var uppsatt icke blott i kyrkans utan även i
riksrådets namn, och privilegiebrevet för universitetet utfärdades av
alla biskoparna, riksföreståndaren och 23 världsliga riksråd. —
På sid. 47 heter det, att i 1500-talets skolor till och med vid
de tre (hur vet författaren, att de voro tre?) veckotimmarnas
bibelläsning lades den latinska texten till grund för grammatiska
utredningar. I verkligheten förekommo vid denna läsning
grammatiska utredningar blott i så stor omfattning, att det blev
möjligt för eleverna att riktigt uppfatta innehållet i bibeltexten.
— Att i synnerhet äldre elever i latinskolorna på 1500-talet
undervisades teoretiskt och praktiskt i predikokonst, är icke alls
»tydligt», vilket författaren på sid. 48 påstår. — Bland de ämnen,
i vilka på sid. 50 undervisning säges ha meddelats i Rudbeckius’
privatkollegium i Uppsala, finnas några upptagna, vilka nog icke
förekommit vid undervisningen på annat sätt, än att de möjligen
behandlats i något föredrag eller vid någon disputation; detta
gäller om anatomi, geografi, lärdomshistoria, astronomi, klassisk
och biblisk psykologi, statskunskap och etik. Studiet i anatomi
inskränkte sig kanske till att man inköpte ett anatomiskt verk av
Vesalius och studiet i kyrkorätt till att släktskapsträdet förklarades.
— På sid. 52 heter det, att i hela läroverket (trivialskolan och
gymnasiet) studerades under 1600-talets andra hälft latin 160 och
grekiska 28 veckotimmar, vilket utgör cirka 74 % av hela
timantalet. Men detta timantal (160 + 28 = 188) är icke 74% utan
blott ungefär 53 % av hela timantalet, som var 352. De till
latin och grekiska anslagna timmarna voro i verkligheten över
200, vilket utgör omkring 58 % av hela timantalet. — »Med
frånseende av en 01. Petris insatser torde man t. o. m. kunna
våga det påståendet, att ingen originell tanke,, ord eller gärning
föddes i svensk kyrka eller läroverk under 150 å 200 år», heter
det på sid. 53. Men Johannes Rudbeckius och Johannes Matthiae
torde kunna sägas ha varit minst lika originella som Olavus Petri,
och även efter 1600-talet äro nog de originella tankarna på
kyrkans och skolans områden tämligen sällsynta i Sverige. — Det
kan med skäl betvivlas, att Linköpings läroverk var mera
»modernt» än övriga svenska läroverk före 1649, vilket författaren
på sid. 63 påstår. — På sid. 89 heter det, att genom 1724 års
läroverksstadga räkning infördes i högsta trivialskoleklassen, att
apologistklassen delades i tre grupper, och att de som sökte
inträde i denna klass måste underkasta sig blott ett inträdesprov i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
