Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Anmälningar och recensioner - Vilh. Vessberg. Carl Grimberg. Svenska folkets underbara öden X:I - Vilh. Vessberg. Nordiska Museets och Skansens årsbok Fataburen 1933
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 I 8
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
lagts, varit mycket mera aktiv, än som förut antagits. Styckena
om avlatshandeln och jesuitorden ha blivit omarbetade till mera
förstående av den katolska ståndpunkten.
Supplementet beräknas till två delar jämte utförligt namn- och
sakregister till hela verket. Det är uppenbart, huru mycket det
kommer att höja det stora bokverkets värde genom att på alla
punkter bringa det i nivå med den vetenskapliga forskningens
nuvarande ståndpunkt. Vsbg.
Nordiska museets och Skansens årsbok Fataburen 1933.
Den 30 november 1933 ha ett hundra år förflutit sedan
Artur Hazelius föddes. Redaktionen har sökt levandegöra hans
minnesbild genom att låta tvenne bland de ännu levande av
Hazelius’ tjänstemän meddela sina minnen och intryck av honom,
och de båda essäerna fylla på ett lyckligt sätt sin uppgift.
Fröken Visen Lewin, från 1885 ända till 1925 i museets tjänst, kallar
sin essä »Minnen från Drottninggatan 79», och fru Sigrid Behm,
1892—1904 amanuens på museets friluftsavdelning, tecknar
»Artur Hazelius på Skansen». Tillsammans giva de båda bidragen
en pietetsfull och mäktigt tilltalande bild av den märklige
mannens älskvärda personlighet, rik på konkreta smådrag: häftig men
aldrig långsint, hans utpräglade ordningssinne, hans
karakteristiska orderlappar, skygghet för offentligt framträdande. Fru Behm
ger en intim skildring av hans hem i Gula villan på Skansen,
från 1892 sätet för hans verksamhet. Vi få följa honom på
hans vandringar kring anläggningen, hans besök hos djuren, med
vilka han var sällsynt förtrogen: vargarna slickade hans händer,
hans patriarkaliska vård om sina dalkullor. Vissa skolmästartag
sutto i: hans kritiska omvårdnad om författarinnans handstil.
Hazelius var en föregångare i den moderna reklamen genom sin
omsorg om Skansens affischer och program med deras lyriska
utformning. Med vemod minnes förf. hans sista vår 190t.
Fyra av årsskriftens uppsatser handla om den storartade
Tyresö-donationen, ett par behandla Gustaf Adolfsminnen i sammanhang
med den senaste jubileumsutställningen. Sigfrid Svensson ger oss
en översikt över landskapsmuseer och hembygdsgårdar. I slutet
kommer han in på samarbetet mellan hembygdsrörelsen och skolan
och talar i sammanhang därmed — knappast rättvist — om den
»stagnerade utvecklingen inom läroverksundervisningen». Han
noterar med gillande, att den nya planen för
historieundervisningen rekommenderar hembygdsuppgifter såsom lämpliga som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
