- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Sextionionde årgången. 1933 /
254

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - B. Rud. Hall. Svar på en »kanske»-recension

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 I 8 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER

(varest någon Apologista är) skola barnen först läsa svenska och
latin. Detta refererar lektor B. så (II s. 338): »Om apologist
fanns, skulle han vara lärare i första klassen i trivialskolan. I
denna klass lärde barnen läsa svenska och latin.» Var och en
som kan läsa innantill, måste ju hålla med om att referatet ger
prov på god innanläsnings förmåga. Men för att bli skolhistoriker
med vetenskapliga anspråk på sig själv och med mod att både
ge ut digra volymer på området och att vara ett slags
permanent recensent därå med kritisk inställning (om än denna
huvudsakligen riktar sig emot nya bevisade forskningsresultat och
huvudsakligen stöder, gillar och avskriver föregående avskrivares
avskrivningar efter varandra) fordras det mer än att läsa innantill.
Trots det d:r Brandelis nämnda referat ju synes vara fullt riktigt
och trots att det överensstämmer med alla andras referat (utom
G. E. Lundén, Gävle skola, som B. upptar i sin 16-sidiga
litteraturförteckning, och ett kort påpekande av mig), utgör det
käpp-rätta motsatsen till sanningen, till stadgans mening. Det är ju
märkligt — eller kanske ej märkligt — att förf. ej ens under
sin fortsatta framställning av vad allt apologisten skulle läsa i
latin, observerar det absurda i att den ende lärare, som ej
behövde kunna latin, skulle undervisa däri. Ej heller frågar han
sig, varför läraren skulle kallas apologist, när han ej undervisade
i de för honom och en apologists klass mest karakteristiska
ämnena räkning, affärsräkning och bokhålleri. Varför skulle
klassen ej få räkna, när dess lärare var just lärare i räkning? Och
varför var det bara där apologist fanns, som första klassen skulle
läsa svenska och latin? Dessa lästes ju i alla begynnelseklasser.
Jag skall ej förbrylla med flera frågor utan referera stadgans
ungefärliga mening: Flerstädes saknas särskild apologist och
apolo-gistklass; i sådana läroverk söker man antingen på ett eller
annat sätt förena en sådans och lägsta latinklassens arbetsuppgifter
eller också lämnas de förra mer eller mindre ur räkningen. Men
i sådana läroverk, där apologist och apologistklass finnas, behöva
ju icke dennas speciella ämnen upptagas på schemat i lägsta
latinklassen, varför denna kan koncentrera sitt arbete på svenska
och latin (samt välskrivning för latineleverna). — Dels dessa,
här mellan raderna framlästa organisationsformer, dels
fattigdomen efter Poltavaslaget utgör utgångspunkten för 1724 års
föreskrifter om apologistklassen, vilka sakna varje ord om
närings-skoleelevs skyldighet att först ha genomgått lägsta latinklassen.
Då jag i läroboken påpekat detta, svarar recensenten, att denna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:54:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1933/0260.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free