Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Viktor Räntilä. Språk och matematik, två antagonister? En statistisk undersökning av skolbetyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8o
VIKTOR RÄNT I LA
Tabell 5.
Korrelationskoefficienter för realgymnasiet.
Manliga elever.
Ämnen Period Fysik Matematik Franska Engelska Tyska
[-Modersmål-]
{+Moders- mål+} 1929—33 1924—28 0,34 0,37 — 0,03 0,28 0,35 —0,07 0,44 0,45 —0,01 0,49 0,52 —0,03 0,56 0,48 + 0,08 i
Tyska 1929—33 1924—28 0,40 0,34 + 0,o6 0,34 0,42 —0,08 0,54 0,61 i —0,07 0,41 0,66 — 0>25
; Engelska 1929—33 1924—28 0,43 + 0,12 0,33 0,40 — 0,07 0,56 0,62 —0,06
i Franska 1929—33 1924—28 0,41 0,32 + 0,09 0,47 0,46 + 0,01
[-Matematik-]
{+Matema- tik+} 1929—33 1924—28 0,71 0,72 — 0,oi
den blivit av större storleksordning, nämligen för gruppen
tyska-engelska, där korrelationskoefficienten sjunkit från +0,66
till + 0,41, alltså hela 0,25. Se vi på matematikens ställning
till de övriga ämnena, så har den försvagats under den senare
perioden. En plausibel förklaring till detta kan kanske ses
i det förhållandet, att under den förra perioden lästes
matematik i 4 ringar på realgymnasiet men under den senare
endast i tre — denna linje av gymnasiet omvandlades från
fyrårig till treårig. Brister och eventuella luckor i de
matematiska kunskaperna, inhämtade i realskolan, kunde då i
gamla R I4 repareras och fyllas genom en grundlig
repetition, men den nya stadgan ger ej i samma utsträckning tid
till ett sådant, mycket välbehövligt förfarande, varför eleverna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
