- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Sjuttionde årgången. 1934 /
175

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Anmälningar och recensioner - Carl O. Koch. Engelsk grammatik av R. E. Zachrisson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

175 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER



taljer och ofta lyckligt funna definitioner 1. anvisningar, varav
boken överflödar. Bland dem må följande här anföras. Ett gott
uppslag, vilket så vitt jag vet, ej tillämpats i någon av våra andra
engelska grammatikor, är att, såsom sker i § 6 skilja mellan
vanliga substantiv och massord, d. v. s. ord som ej kunna sättas i
pluralis; i fortsättningen visar sig denna distinktion vid flera
tillfällen bekväm att hänvisa till. — $ 94 a Märk 1 ang. bestämda
artikeln i appositionella uttryck. »Då artikeln i dylika uttryck
utsättes, har den oftast individualiserande betydelse (= den kände
o. s. v.), t. ex. General Monk, he restorer of the Stuarts.» — § pö <r
»(Bestämda artikeln utelämnas) vid church, school, prison etc., då
ej själva byggnaden eller personerna avses. T. ex. The church
will not agree to this.» — § 105 (ang. subst. i pluralis vid flera
ägare) »Alltid singularis av massord: Most French ladies have
dark hair. Dogs have wonderful scent.» — § 124 b »(Det
som egentligt subjekt översättes) med he, she, the för att ange
vad någon är. It användes däremot för att identifiera en förut
nämnd person och anger vem någon är eller vad någon gör. Ex.
Do you know that gentleman? Yes, it is Mr. Grove eller He is
a doctor.» — I § 173 en god redogörelse för de verb, som på
grund av sin betydelse sällan stå i pågående form. — I § 205—6
görs en behövlig boskillnad mellan vilja = »ha för avsikt, vara
villig» och vilja — »önska». Observera även i § 206 Märk olika
översättningar av ’skulle vilja’. — § 216 a Märk j (ang. to
såsom infinitivmärke eller preposition). » To är oftast preposition i
uttryck som kunna utbildas med ett substantiv som bestämning.
Ex. I object to doing it.» — § 221 ang. adverb med två former.
»I vissa uttryck är adverbet logiskt sett en bestämning till subjektet
i satsen och får därför adjektivets form. I dylika uttryck kan
verbet ofta ersättas med en form av ’vara’. Ex. To bura bright
etc.» — § 280 (ang. subjektets och objektets inbördes ställning)
»Som allmän regel gäller dock att satsen ej bör sluta med ett
obetonat ord ».

Författarens pedagogiska erfarenhet och ingående kännedom
om engelskan framträder i långt flera detaljer, än som här har
kunnat påpekas. Om man mot varandra väger brister och
förtjänster, måste man medge, att de senare väga tyngre, och frågan
är, om den ej efter en omsorgsfull omarbetning skulle kunna bli vår
bästa engelska grammatik. Carl O. Koch.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:55:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1934/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free