Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Adolf Söderlund. Från det pedagogiska mötet i Sigtuna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN DET PEDAGOGISKA MÖTET I SIGTUNA I 83
Lärobok och lärokurs.
Rektor H. Grimlund har ju tagit så verksam del i det
officiella förarbetet till den praktiska reform av det inre
skolarbetet, som nu är i full gång, att hans synpunkter på
kursernas och examensprovens begränsning måste ägnas stor
uppmärksamhet.
Den tidigare alltför stora respekten för fastställda kurser
kan nu tydligen ställas på avskrivning. De officiella
kursplanerna skola tjäna huvudsakligen som vägledning för
ämneskonferenserna. Dessa kunna och böra verka för
kunskapsstoffets begränsning till den art och omfattning, som
rimligen svarar mot möjligheterna hos varje årsklass. Ingen lärare
behöver flera år före examen anställa rigorösa prov för att
— som det ofta heter — »vänja eleverna i tid vid mycket
svåra skrivningar». Varje lärare bör använda sig av rätten
att genom rektor förelägga censorerna i studentexamen en
redogörelse för de kurspartier, som ägnats ett grundligare studium
under de sista två åren.
I samband med denna fråga kom ett speciellt
läroboksproblem under debatt, frågan om korta eller långa läroböcker,
lärobok eller läsebok, bredvidläsningslitteratur eller
ämnesbibliotek. Det är ej lätt att uppnå enighet i dessa frågor,
kanske främst av det skälet, att dessa nog få skilda lösningar
inom skilda läroämnen och med användande av skilda
studiesätt. Det synes mig vara av vikt att påpeka, att en verklig
modernisering av arbetssättet i våra skolor ej gärna kan ske
med framgång, förrän man grundligt undersökt dels behovet
av nya läro- och läseböcker på skilda stadier, dels också av
möjligheten att få kurserna inom skilda skolformer —
folkskola, realskola, gymnasium — att bättre än hittills gripa in
i varandra. Som exempel vill jag nämna studiet i historia
och samhällslära. Redan en ganska ytlig granskning av de
skilda skolornas läroböcker ger vid handen, att kursfördel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
