Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - E. A. Larsson: Läroverkens skolträdgård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 E. A. LARSSON
Det är betecknande för den ringa vikt man i den högre
undervisningen alltfort fäster vid en skolträdgård, att man i
en inbjudningsskrift, som nyligen utgivits i samband med
invigningen av ett nytt läroverkshus, ifråga om utrustningen
för biologin får reda på i detalj hur stor golvyta ett litet
drivhus på byggnadens vind har men beträffande trädgården
blott att den ligger på viss sida om byggnaden. Att ur den
bifogade plankartan tyda, hur mycket av skoltomten, som
upplåtits till skolträdgård, är ej heller möjligt.
När man sett hur lättvindigt saken skötts vid en del
läroverk, skulle man kanske inte förvånas, om den här berörda
biologiläraren ordnade några små parceller för perenna och
annuella växter inom en bråkdel av angivna skoltomtsparti.
Ty det går ju åt så mycket pengar bara till den inomhus
liggande biologiinstitutionen.
Då 1905 års stadga ännu så länge är den sista, som
innehåller anvisningar om vad en skolträdgård vid ett läroverk
bör vara försedd med, få vi påminna oss vad den härutinnan
tillråder, varpå vi sedan skola se till i vad mån råden
verkligen hava följts.
De växter, som framför allt böra ifrågakomma, skulle
sålunda vara:
1. Arter lämpliga för de tidigare skolårens
undersökningar, således studiematerial för inlärandet av grunderna av
den yttre morfologien.
2. Typer för viktigare naturliga familjer och valda
kulturväxter, sålunda i första rummet materiel för inhämtande
av grunderna av växtsystematiken. Med den starka
begränsning av botanikstudierna, som efter år 1928 skett inom
gymnasiet, blir det nu fråga endast om representanter för de
riktigt stora växtfamiljerna samt några vanliga kulturväxter
ej tillhörande dessa.
3. Beträffande levnadssätt och organisation märkliga arter,
alltså sådana vilkas biologi eller fysiologi visa intressanta drag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
