- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Sjuttioförsta årgången. 1935 /
22

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Nils Eriksson: Historisk ljud- och formlära vid latinundervisningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NILS ERIKSSON

själva uttalet ur stammen patr och att därvid jämföra med
ager. Rätta förhållandet är, att pater uppstått ur ett
ursprung-ligare patër (jfr grek. rcaTYjp) med »Dehnstufe» av stammen,
under det att casus obliqui uppvisa »Schwundstufe». Jfr Sommer,
Handbuch der lateinischen Laut- und Formenlehre (2. u. 3.
Aufl., Heidelberg 1914) sid. 364 och 359. För undvikande
av ev. missförstånd vill jag dock ha sagt ifrån, att jag anser,
att man icke bör använda de tyska benämningarna vid den
undervisning, som lämnas dem, som icke äro äldre, än att de
nyss börjat sitt första gymnasieår. Hur ingående man över
huvud taget skall tala med eleverna om avljudsstadierna,
måste naturligtvis för övrigt bero på deras allmänna standard.

Vidare får man icke, då bl. a. ordet miles nämnes som
exempel på t-stammar, säga, att stammen är milit, varur
nominativen miles uppkommit över miless, i sin tur
härstammande från ett äldre milits. Hur skall man i så fall för den
över förändringen helt naturligt undrande eleven förklara, att
stammens i i nominativ blivit e? Detta är icke heller det
riktiga. Stammen är mile t, och under inverkan av den på
begynnelsestavelsen vilande accenten har vokalen i casus
obliqui förändrats till i: militis. Jfr Sommer anf. st. sid.
276 f. eller Ernout-Meltzer, Historische Fomenlehre des
Lateinischen (Heidelberg 1920) § 59, och Niedermann, Historische
Lautlehre des Lateinischen (Heidelberg 1925) § 11. På
liknande sätt förhåller det sig också t. ex. med iudex, caput
och nome?i. Giver man eleverna denna förklaring av
vokalförändringen i orden, förstå de denna utan vidare, alldeles
särskilt om man icke blott nöjer sig med att på tavlan skriva
upp formerna utan också uttalar dem, och det med ett så
nyanserat uttal, att själva övergången även på det sättet göres
tydlig och så att säga levandegöres för dem. Ja, förklaringen
är så enkel, att lärjungarna t. o. m. på egen hand kunna
fundera ut den. När de finna, hur lättbegripligt det hela är
och hur de själva förmå lösa problem, som möta dem, kunna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:55:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1935/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free