Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Nils Eriksson: Historisk ljud- och formlära vid latinundervisningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i 26
NILS ERIKSSON
förstå sammanhanget mellan formerna och att de ändå få en
fast kunskap, så att de med lätthet kunna såväl avgöra, om
ett i texten förekommande ord på -i efter 3:dje dekl.
formellt sett kan vara abl. eller icke, som förstå, varpå det
beror, att ett i möter oss i abl. trots att de flesta substantiv
dock ha e uti ifrågavarande kasus. På detta vis blir
upplysningen om den genetiska utvecklingen, såsom den bör vara,
endast en hjälp till att bättre begripa formerna och
underlättar därvid inlärandet, eftersom det ju är lättare att lära
sig det man förstår, än det, som är obegripligt eller oklart.
Genom den därefter följande mekaniska metoden stärkas
kunskaperna och fixeras, så att det blir lätt för alla och en var
att i fråga om ett ord, som påträffas i en text, avgöra, vilka
ändelser man skall vänta sig, varför det alltså blir lättare att
bestämma formerna vid textläsningen.
I det jag så till sist understryker, att denna artikel,
såsom jag redan sagt, av mig publicerats endast för att belysa
metodens enligt min mening viktigaste både förtjänster och
brister, vill jag nu med några ord sammanfatta mina
synpunkter. På liknande sätt som det jag skisserat beträffande
3:dje dekl., menar jag, att man även i fråga om formläran i
sin helhet bör begagna både den »genetiska» och den
mekaniska metoden jämsides med varandra för att nå bästa möjliga
resultat. Genom de genetiska upplysningarna göres
undervisningen i formlära trevligare och intressantare för alla eleverna.
De intresserade och begåvade få dessutom det latinska språket
bättre levandegjort för sig och få klarhet i många eljest dunkla
och oförklarliga, blott mekaniskt inlärda, följaktligen även
mindre intressanta företeelser. Utan att svårigheterna ökas
för de mindre intresserade, skapas samtidigt en möjlighet för
dem, som vilja och förmå det, att se längre, än själva ämnets
namn, latinsk formlära, kanske antyder. Även för dem, som ha
mindre intresse och svagare språkbegåvning, kunna de genetiska
upplysningarna, åtminstone i vissa fall, erbjuda stödjepunkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
