Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Harald Alm: En nyorientering inom skolans värld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
HARALD ALM
konsekvensen? Låt oss acceptera skillnaden mellan vetande
och värde, kvar står dock frågan: Varför skall barn
överhuvud ha kunskaper? Även om kunskaperna äro s. k.
objektiva, så är värderingen av kunskaperna något subjektivt.
Ur denna synpunkt ter sig skolans hela inställning
synnerligen inkonsekvent. Genom obligatorisk skolgång tvinga
vi kunskaper i barnen. Ja, än mer, skolan lockar, tubbar,
tvingar genom betyg, anmärkningar, bestraffningar, kursplaner
och examina barnen att inhämta en viss av skolan bestämd
kvantitet kunskaper, oberoende av barnens och även
föräldrarnas önskningar. Barnens individuella önskemål härvidlag
bedömas av skolan ofta såsom uttryck för så »subjektivt»
be-dömliga karaktärsegenskaper som lättja, tredska och slarvighet.
Utifrån den angivna distinktionen mellan undervisning och
uppfostran borde läraren konsekvent endast vara en förefasare,
och barnen ha rätt att gå och komma hur de ville, såsom de
vuxna till offentliga gratisföreläsningar. Och för en upplyst
människa borde det sätt, varpå vår skola »ger» barnen
kunskaper, te sig nära nog lika egendomligt och barbariskt som
medeltidens och korstågstidens sätt att »ge» människorna
frälsning och salighet. —
Det torde icke vara en tillfällighet, att det folk, som trots
alla skröpligheter visat sig äga den största förmågan att
utöva ett folkledarskap, det engelska folket, har ett och samma
ord för undervisning och uppfostran: éducation. Det visar
att det allmänna medvetandet här fattar dessa båda uppgifter
som i stort sett kongruenta. Även i teorien har man alltsedan
Lockes tid betraktat intellektets, karaktärens och fysikens
utveckling som en enhetlig uppgift.
Låt oss med några exempel belysa den stora vikten av
att hålla levande för oss denna i grund och botten
självklara sak.
Vilken världshistorisk betydelse skulle det icke haft,
framhöll en kursledare i näringsfysiologi vid en av Siljanskolans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
