Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Axel Chambert: Om svenska uppsatser och praktiska skrivelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SVENSKA UPPSATSER OCH PRAKTISKA SKRIVELSER 5 I
de speciella områdena, som de gjort till sina, icke sällan enligt
eget vittnesbörd utan ledning från just denna mångåriga
undervisning, som väl lärt dem skriva essäer i vanlig kriastil, men icke
givit dem övning i vad- de nu behöva. Under mitt föregående
arbete som ämbetsman har jag flera gånnger förvånat mig
över hur svårt studenter även med mycket vackra svenska
betyg från skolan haft att uttrycka sig i en stil, som skilt
sig från den vanliga skolessästilen, och jag har hört många
det praktiska livets män klaga över att medan andra ämnen
åtminstone i någon mån sökt anpassa sin undervisning till
vad som är nyttigt att kunna ute i livet, svenskundervisningen
fortfarande tar alltför litet hänsyn till det vanliga livets krav.
Varför ha de haft så svårt att tillämpa sina kunskaper från
svenska kriaundervisningen, när de nödgats författa något
efter skoltiden? Ja, ett av skälen till svårigheterna är troligen
det, att de hela sin gymnasietid skrivit samma slags
uppsatser, kanske med samma stilart och ordval från uppsats
till uppsats, och därför att de aldrig eller för litet fått övning
i skrivning för rent praktiska ändamål.» Så långt den
citerade författaren, och jag tror, att de flesta för saken
intresserade skola instämma med honom.
Andra vägande inlägg i frågan ha förekommit då och då
under de senare åren. Lektor Torvald Lindstedt skriver i
»Tidskrift för Praktiska ungdomsskolor» (1925) om
»Uppsatsskrivningen i fortsättningsskolan», där han bl. a. förordar
referat, diskussionsinlägg och enklare praktiska skrivelser samt
framhåller diskussionens betydelse för uppsatsskrivningen.
Om referatskrivningens värde ur olika synpunkter ha även
professorerna Gustav Cederschiöld (Ped. Tidskrift 1919) och
Erik Wellander (en uppsats under strecket i Svenska
Dagbladet 3013 1932) uttalat sig — för att nu endast nämna några
svenska författare, som yttrat sig i detta ämne.
Att man även från officiellt håll intresserat sig för
hithörande spörsmål, framgår av de nya kursplanerna för moders-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
