Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Henrik Petrini: Ordskillnadsprincipen i svensk ortografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ordskillnadsprincipen i svensk ortografi.
Av Henrik Petrini.
»Grannens son föll omkull, då han bar vattensån, och
vrickade icke blott fotleden utan fick ock ett blått öga.»
Stackars barn! Ingen nu levande människa här i landet
är för gammal eller för ung för att känna igen den frasen,
alla ha vi fått gno med rättstavningsövningar, överhopade
med fallgropar, för att lära oss stava likljudande ord på olika
sätt. Denna landsplåga ha välvilliga människor, som haft
med saken att göra, arbetat på att oskadliggöra så
småningom, men ack, så långsamt det går!
Visserligen behöver man inte längre lära sig skilja på
stavningen av sednare och senare, konungens thron och den
kristna tron, »fogelns» flytgt och fiendens flykt, Novaja Semljas
fjell och fiskfjäll, frossa och fråssa m. m., men det finns
mer än nog kvar av den sorten att plåga barn med.
Helt naturligt måste kravet på en rättstavningsreform i
främsta rummet inrikta sig på de punkter, där skon klämmer
värst, och hit hör onekligen den grupp av ord, som i olika
betydelser skola stavas olika enligt den officiella ortografien.
I detta fall kunna dock status quo-principens anhängare
åberopa ett argument, som åtminstone låter plausibelt, nämligen
det att om i ett sådant ordpar, t. ex. gjuta-ljuta, båda
orden stavades lika, så skulle skriften bli otydlig. Detta
argument har tillspetsats genom att göras till en princip, den
s. k. ordskillnadsprincipen.
Emellertid har denna »princip» ständigt och jämt måst
lämna den ena positionen efter den andra, fast det gått
långsamt, och Sv. Ak. har otvetydigt uttalat sitt ogillande därav
i företalet till »Ordförteckningen» av år 1916 i följande ord:
7 — 35268. Pedagogisk tidskrift 1935. Häft. 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
