- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Sjuttioförsta årgången. 1935 /
103

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Henrik Petrini: Ordskillnadsprincipen i svensk ortografi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ORDSKILLNADSPRINCIPEN I SVENSK ORTOGRAFI IOI

skrivas på båda sätten alternativt, vilket utgör en övergång
till utplånandet av skillnaden i stavning mellan ord med lika
uttal.

Av det anförda framgår att det i intet enda av de
undersökta 83 fallen förefinnes något direkt behov av att stava
likljudande ord på olika sätt. Ordskillnadsprincipen i den
form, vari den framställes av sina förfäktare, torde sålunda
sakna varje praktisk betydelse. Vidare förhåller det sig så,
att olikheten i stavning i intet enda fall har uppkommit för
ordskillnadens skull utan av helt andra grunder. Visserligen
skulle det låta fascinerande att uppställa den principen: ord
som beteckna olika saker böra skrivas olika, och det är väl
så allmänheten uppfattar ordskillnadsprincipens innebörd, men
inte ens Hesselman vill vara med om en sådan princip.

För att rätt kunna förstå ordskillnadsprincipens innebörd
måste man se efter hur denna användes. Man skall då finna,
att den aldrig användes såsom en allmän princip utan alltid
endast på ett ord i sänder, och då aldrig for att motivera
en ändring i stavningen utan alltid .endast för att motivera
tillämpningen av status quo-principen, m. a. o. man försöker
inbilla folk att skriften blir otydlig, om man tar bort h i
hvar, och så beräknar man att allmänheten skall tro, att
detsamma gäller i andra fall också, t. ex. hvem, hvilken,
hvarje hvissla, kväsa etc. På samma sätt argumenterar man
nu mot borttagandet av stumt h framför j genom att
hän-visa till hjord-jord. Men även om hjord kunde förväxlas
med jord, ifall man toge bort /z, så följer inte därav, att
det förhåller sig på samma sätt med hjortron, hjälm, hjässa etc.

Inte heller kan man rimligtvis begära, att om ett visst
ord skall stavas t. ex. med hj även alla andra ord, som nu
stavas med hj, skola behålla sitt h bara för konsekvensens
skull.

Den kärlek till en klar och otvetydig skrift, som skulle
ligga till grund för intresset för ordskillnadsprincipen, får en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:55:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1935/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free