Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Anmälningar och recensioner - C. A. Westerblad: Erik Noreen och Torsten Wennström. Svensk läsebok för gymnasiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 2 O ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
att så , varit fallet. Man bör — menar jag — icke underlåta att
sidoordna Svea med Lings Gylfe. Det är så, att stridssången i
Svea äger likheter med »krigssången» i slutet av andra sången i
3812 års Gylfe, likheter, som äro märkbara, ehuru den senare är
inlagd i en historisk allegori, åsyftande 1808 års händelser, och
ehuru uppslaget är hämtat från den s. k. Darradssången, d. v. s.
den nordiska forndikten om spjutväven (om denna se Norrœna
dikter tolkade av Axel Åkerblom, II, s. 3 ff.). Liksom Tegnér
talar om en hjälte, så talar Ling om en sådan, om en hjälte,
»som hämnade bröders fall», andra överensstämmelser att förtiga.
Vilka bröder, som åsyftas, framgår, synes det mig, av 1810 års
Gylfe, som till avfattningstiden är årsbarn med freden i
Fredrikshamn och som utgör en harm fylld protest mot förlusten av det
finska broderlandet och på vars allegori 1812 års Gylfe byggt
vidare. Lings »krigssång» kan mycket väl vara skriven vid samma
tid som Tegnérs Svea — eller tidigare; på kronologien kan jag
här ej ingå. Visst är, att båda dikterna sprungit ur samma
tidsmiljö, och Tegnérs stridssång utlöser säkerligen samma
grundstämning som Lings »krigssång». De två skalderna brukade under
Lings vistelse i Lund (1804—1813) sammanträffa och utbyta
tankar.
Läsebokens sista del, den tredje, inledes med utdrag från
Runeberg, och bland dem förtjänar det utförliga utdraget ur
Kungarna på Salamis att påpekas. Dramat ifråga, som ger en
så god föreställning även om antikens dramatik, är väl värt en
ganska rymlig plats inom gymnasielitteraturen. — Därefter följa
prov på vår litteraturs utveckling fram till våra dagar; Birger
Sjöberg och Siwertz äro de sista i raden. Även Finlands moderna
svenska litteratur är företrädd av åtskilliga författare.
Det är mycket arbete, som ligger bakom utgivandet av denna
läsebok; någon möda, som utgivarna undandragit sig, kan jag ej
påvisa — att försöka så göra är ju en anmälares uppgift. Jag
anser, att de nu föreliggande och här omnämnda delarna förtjäna
samma vitsord som den första, att de således liksom denna på
ett lyckligt sätt förena vetenskapliga OGh pedagogiska synpunkter
och att de, liksom denna beteckna en hög och höjd
läseboksstandard.
Till sist en hemställan — visserligen utanför denna anmälan,
men inom modersmålets ram. Vi leva i en tid av formernas,
även de litterära formernas upplösning; kännedomen om dessa är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
