Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Anmälningar och recensioner - Otto Rohnström: Prosper Mérimée. Carmen, ed. Gustav Kökeritz. — Einar Flodin, Fransk läsebok. — Gunnar Biller och Christer Thorn. La vie française
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 78 o
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
har ingen skolupplaga därav utgivits. Nu föreligger emellertid
en sådan, utarbetad av Gustav Kökeritz.
I olikhet med utgivaren anser jag denna text icke särskilt
lämplig för det fyraåriga gymnasiets andra eller det treårigas
första ring. Även med tillhjälp av en ordlista är texten för svår
för såväl i språkkunskaper som, framför allt, i övriga avseenden
så pass outvecklade elever som på ovannämnda stadier.
Dessutom är jag absolut fiende till ordlistor (naturligtvis frånsett
ele-mentarbokens). Jag har efter måttet av mina ringa krafter alltid
bekämpat dessa ordlistor,, som enligt min bestämda uppfattning
äro ett fördärv för allvarliga språkstudier: den elev, som ej blivit
förtrogen med användandet av lexika, har blott klen behållning
av sina språkstudier i skolan.
Men på skolans högsta stadium anser jag Carmen för en
utomordentligt värdefull lektyr. Det är ju från litterär och konstnärlig
synpunkt sett ett sannskyldigt mästerverk. I sin geniala
skildring av ett främmande land och dess originella kultur, i fråga
om tids- och lokalfärg samt genom sin underbart koncisa stil och
sitt klassiskt rena språk — Mérimée är ju en av den franska
prosans store mästare — försvarar det sin plats som en idealt
klassisk text för försigkomna lärjungar. Det är nog ingen
tillfällighet, att den operalibretto, för vilken denna berättelse tjänat
som underlag och som på många ställen, scen för scen, ja t. o. m.
ibland replik för replik, följer Mérimées text, inspirerat den geniale
Georges Bizet till en musik, som av många betraktas som
höjdpunkten av hela den musikdramatiska diktningen.
Den nu föreliggande upplagan är ett mycket förtjänstfullt
arbete. Särskilt bör man vara utgivaren tacksam för att så få
förkortningar eller uteslutningar gjorts. Att utgivaren icke medtagit
den etnografiska framställning av zigenarnas karaktär och liv, som
Mérimée själv upptagit i de senare upplagorna av sin bok, är
naturligtvis fullt i sin ordning.
Kommentaren till den franska texten är omsorgsfull och
tillräcklig: författaren själv har ju på många ställen översatt eller
förklarat ord och vändningar på spanska, baskiska eller romani —
zigenarspråket —, varpå texten överflödar och som nog mycket
bidraga till lokalfärg och stämning. Kanske hade det icke skadat,
om dessa olika ord och fraser, försedda med uttalsbeteckning och
översättning, sammanförts på ett ställe i kommentaren och med
hänvisning till de olika sidor i texten, där de förekomma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>