Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Anmälningar och recensioner - Rudolv Körner: Herman Ruge. Morsmålsundervisningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i 86 o
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
evner på dette område, og som vi vilde gi en dårlig hjelp ved
å tvinge dem til å koncentrere sitt arbeide om emner som de i
virkeligheten folte som fremmede. Det er nodvendig at
stilop-gavene brer sig over et felt som er like vidt som de unges
kul-turinteresser. » På ett lyckligare sätt har man då sökt lösa detta
problem i Tyskland, där modersmålet inom det högre skolväsendet
icke, såsom vanligen är fallet, är isolerat från de andra ämnena
utan tillsammans med historia, geografi och religion bildar den
ämnesgrupp, som kallas »Kulturkunde». Men man kan gå längre
än så. »I virkeligheten kan vi med fordel knytte til oss alle de
fag som arbeider med et realt innhold, fremfor alt naturfag og
teknikk, geografi og historié.» Allt detta är ju egentligen
ingenting nytt, så bedrives ju uppsatsskrivningen litet varstädes. Det
principiellt nya består i det sätt, varpå anknytningen bör ske.
»Vil vi venne våre elever til sproglig vederheftighet, kan vi
ikke begynne med det sproglige uttrykk, men med forestillingen
som ligger bak, og den klare og fyldige forestilling beror på
klar tenkning på grunnlag av skarpe og rike iakttagelser. Disse
ting er så intimt sammenbundet at en rasjonell
morsmålsunder-visning må ta hensyn til det.» Men nu är det ju tvärt om så,
att eleverna inhämta det mesta av sitt vetande ur böcker, och då
vi ge lärjungarna i uppgift att skriftligt behandla ett så inhämtat
ämne, bli uppsatserna osjälvständiga, emedan ju språkformen i
förväg tillrättalagts och genomarbetats. »Skal vi derfor ha
til-strekkelig glede av det faglige stoff, må det innhentes på annen
vis under friere arbeidsformer enn den vanlige lekseundervisning.
Forst når elevene får anledning til selvstendige undersokelser, til
iakttagelser og studier i marken, vil vi få fullt utbytte av det
faglige stoff til vårt behov. Men så sant et fagområde er modent
til en slik omleggning, bor vi stråks vaere rede til samarbeide og
hjelp.» Författaren pläderar för en dylik omläggning av ett flertal
ämnen. Kunskaper om naturen böra icke i första rummet
inhämtas via böcker utan genom iakttagelser i det fria, insikter om
kulturella förhållanden böra vinnas genom exkursioner av olika
slag, geografistudiet bör läggas om, så att hembygdsundervisningen
kommer att intaga en mera central plats, än vad nu är fallet,
o. s. v. Så alldeles nytt är väl icke detta, om ock ingen
modersmålslärare före Ruge så betonat vikten av en dylik
anordning av studierna just med tanke på uppsatsskrivningen. Fråga
är bara, om teorien kan omsättas i praktiken, om kursplanerna
för de olika ämnena och framför allt tiden medgiva en anordning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
