Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Nat. Beckman: Kring årets studentämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRING ÅRETS STUDENTÄMNEN 234
meddelas under kursen i språkhistoria, och att ta dem ur
en elevs medvetande är ingen barnlek. För min del har jag
vida mindre förvånats över att åtskilliga hithörande uppsatser
misslyckats, än över att särskilt vid vissa läroverk ett
påfallande stort antal uppsatser voro verkligt bra.
Svårigheter ha ibland beretts därigenom, att författarna
icke haft klart för sig, hur mycket i språkets liv som är
undermedvetet eller omedvetet. Det har resonerats så som
om den som hörde en språkform, genast gjorde sig i ordning
att planmässigt använda den. Även rörande förhållandet
mellan tal och skrift finnes en del oklarhet, alldeles som
bland bildat folk av äldre årgångar.
Men en del goda synpunkter har man ofta funnit. De flesta
ha sysslat huvudsakligen med kommunikationer och skolor.
Med avseende på de förra har man mest tänkt på tillfälliga resor,
mindre på omflyttningen mellan olika landsändar, resp. mellan
land och stad. Och vad som sagts om radion innebär en
överdrift, som är ganska förklarlig. Inför tanken på att nu i en
stuga i Karesuando direkt avlyssnas en föreläsning på
»ädel-skånska», radierad från Malmö, har man givetvis glömt, att
detta först i det långa loppet kan ha avsevärd inverkan på
samtalsspråket i Karesuando. Beträffande skolan ha givetvis
lärjungarna föga aning om hur litet denna ännu för ett
halvsekel sedan gjorde för språket. Något tidigare lärde man icke
ens västgöten att skilja y och u. Och icke ens i en flickskola,
där det skrevs alldeles förträffligt om saken, hade någon
författarinna tänkt på att den nuvarande generationens mormödrar
inte hade några skolor att gå i, att i ett prästhem med två
flickor och två pojkar, pojkarna fingo en skolundervisning,
sådan den nu var, medan döttrarna i arbete och konversation
levde bland pigor och bondgummor.
Enstaka författare ha överraskat med förvånande goda
synpunkter. En och annan har haft klart för sig, att det
funnits en tid, då bygderna skildes av breda bälten av obygd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
