Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Henning Olsson: Hur bör en geografisk läsebok användas?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUR BÖR EN GEOGRAFISK LÄSEBOK ANVÄNDAS? 79
men kan trots detta ge en klar bild av ett land eller ett folk.
På samma sätt kunna t. o. m. ungdomsböcker med geografiskt
innehåll vara värdefulla, framför allt om de vila på egna
iakttagelser och intryck. Som regel kan man dock säga, att den
tillgängliga geografiska litteraturen endast i begränsat
omfång kan begagnas på skolans stadium. Det kan i de flesta
fall endast bli fråga om urplock. Exempel härpå finnas i
de »Arbetsuppgifter i geografi», som utgivits av N. Hänninger,
S. Svedberg och förf. (Sthlm 1935). Var och en, som vill
ur senare utkommen litteratur komplettera dessa anvisningar,
skall finna, att det i regel endast är ett ganska begränsat
antal textsidor, som kunna utväljas. En läsebok, där
innehållet koncentrerats och ordnats i lagom stora avdelningar,
erbjuder därför utan tvivel den för skolans behov lämpligaste
formen av geografisk lektyr och torde föredragas av det
stora flertalet lärare.
Hur en läsebok skall användas, beror givetvis i hög grad
på dess avfattning. Alla äro ense om, att den bör bjuda
på klarhet och enkelhet i formen, flykt och lättfattlighet i
framställningen samt ett icke ringa inslag av spänning och
fantasi, men för övrigt gå meningarna betydligt i sär. En
riktning, till vilken en sådan storman på den geografiska
metodikens område som Alfred Hettner ansluter sig, håller
före, att läseboken bör stå helt fri från läroboken. Den skall,
säger han, ej begagnas för inlärande utan endast för läsning,
och läsaren bör själv bestämma, vad som kan synas
betydelsefullt och värt att bevaras i minnet. Efter denna
synpunkt äro väl de flesta geografiska läseböcker utarbetade.
De innehålla därför huvudsakligen utdrag eller koncentrat
av mer eller mindre berömda reseskildringar, någon gång
också originalberättelser.
I motsats härtill vilja andra, t. ex. den redan förut nämnde
J. J. Jörgensen, att läseboken endast skall upptaga sådant
stoff, som kan inordnas i den övriga undervisningen och sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
