Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Svante Bohman: Till frågan om intelligensens natur och utveckling - Anmälningar och recensioner - Adolf Söderlund: Wilhelm Wernstedt. Barnens själsliv. Uppfostringssvårigheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 o O
SVANTE BOHMAN
ett tankeförlopp är intelligentare, ju mera logisk reflexion det
innefattar. Man anser alltså, att intelligensyttringarna i
egentlig mening utmärkas av ett tänkande efter logikens regler.
Och man menar följaktligen, att prov, vilkas lösning förutsätta
logiska operationer, äro de bästa intelligenstests. Exempel
på dylik begränsning av intelligensyttringarna finnas bland
intelligensmätarna. Deras bedömning av tankeprestationer,
där sammanhangen äro lätta att uppfatta, sker naturligtvis
omedelbart utifrån klarhets- och tydlighetskänslor, men så
snart prestationerna fordra analyser för att motivera deras
riktighet eller oriktighet måste intelligensmätarna använda sig
av logikens regler. De logiska bedömningen blir därför den
väsentligen avgörande, varför sagda oklarhet och begränsning
av forskningsområdet kan uppkomma vid en ytlig reflexion
över intelligensyttringarnas natur. (Forts.)
Anmälningar och recensioner.
Psykologisk-pedagogisk litteratur.
I.
Wilhelm Wernstedt: Barnens själsliv.
Uppfostrings-svårigheter. Natur och Kultur.
Länge gav psykologien huvudsakligen en starkt generaliserad
bild av människans förstånds-, känslo- och viljeliv. Av denna
hade pedagogen föga nytta, den var ofta alltför
verklighetsfrämmande. Ännu i denna dag synas flertalet pedagoger ha den
uppfattningen, att normalpsykologien räcker som grund för
undervisning och fostran. Detta är knappast lyckligt för de
pedagogiska frågornas behandling i praktiken, ty livet är fullt av
undantag. Och även om man vill lära känna huvudsakligen själslivets
normala struktur, kan man i sin forskning ha god hjälp av att
studera både differentiell psykologi och psykopatologi. Gränsen
mellan det själsligt normala och det »sjukliga» är om möjligt än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
