Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1-2 - Ludv. De Vylder: Ett läroverk med niohundraåriga anor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
LUDV. DE V YL DER
Färlan och riset betraktades som skolämbetets symbol,
såsom man ser av den frejdade danske rektor Morten Börups
liksten i Aarhus, på vilken ett ris och en färla ligga i kors.
Ytterligare fanns för lärjungarnas avstraffning både fängelse
och stock.
Domskolans kraftiga tillväxt och höga anseende under
medeltiden beror till god del på att Lund då hade sin
egentliga blomstringstid. Staden var ju residens för den förnämste
katolske kyrkofursten i Norden och omtalades som Caput
regni Daniae, Danmarks rikes huvud, d. v. s. dess viktigaste
stad om än inte vad vi mena med huvudstad. Karl
Knutssons förfärliga härjningståg år 1452 var ett svårt slag för
Lund, men först de med reformationen i samband stående
förändringarna medförde stadens förfall. Det blev nu en
protestantisk stiftsstad med en superintendent i st. f. biskop,
en stad vars invånareantal under flera hundra år inte
uppnådde 1,ooo-talet. Härtill kom, att Skåneland under halvtannat
århundrade 1534—1679 hemsöktes av härjningarna under sex
dansk-svenska krig. Men det var ju en senare sak;
avskaffandet av höga kyrkliga ämbeten (såsom ärkebiskopens m. fl.),
upplösningen av klostren, upphörandet av en mängd
kyrkliga fester och processioner, nedbrytandet av gamla
kyrko-och klosterbyggnader, hela det katolska kyrkoväldets förfall
inträdde omedelbart efter reformationens seger.
Brunius skriver i sin bok om Lunds domkyrka: »En
fientlig plundring eller en härjande brand skulle ej så
ohjälpligt förstört den urgamla huvud- och metropolstaden som den
nya trosbekännelsen inom få årtionden ödelade densamma.»
Kyrkorna, klostren och välgörenhetsanstalterna i denna
Danmarks andliga huvudstad uppgingo vid medeltidens slut
till ett trettiotal. De flesta av dem fingo efter reformationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
