Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1-2 - Nils Eriksson: Studentexamens omgestaltning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STUDENTEXAMENS OMGEST ALTNING
29
steg, beror på att de velat tillmötesgå högskolornas krav på
att få garantier för ett visst kunskapsmått hos alla, som de
skola taga emot. De betona emellertid därvid alltför mycket
endast den ena sidan av studentexamens båda uppgifter.
Det har av dem själva siffermässigt konstaterats, att endast
ungefär hälften av de svenska studenterna nå fram till en
akademisk eller därmed likvärdig examen. En stor mängd
har sålunda strängt taget icke bruk för en studentexamen,
så inrättad, att den huvudsakligen tar hänsyn till högskolornas
fordringar. För dem skulle det i stället vara av vikt att ha
en examen, som garanterade dem en verklig, gedigen
allmänbildning på så bred basis som möjligt. Denna borde
vara så lagd, att den innebar möjlighet för dem, som skaffat
sig en sådan bildning, att göra sig gällande på alla de
områden, som fordra ett större mått av kunskaper och därtill
sådana egenskaper, som äro en förutsättning för den
ådagalagda förmågan att förvärva och redovisa dessa.
Specialiseringen har nu trängt in på gymnasiet i så hög grad,
att en student faktiskt icke längre besitter en sådan
allmänbildning. Det anser jag för min del vara olyckligt. Nu tvingas
eleverna att välja en speciell linje, innan de i åtminstone de flesta
fall ännu riktigt veta, vad deras intresse egentligen är. När de
en gång kommit in på en linje, drivas de ofta nog vidare
på de banor, som hänga samman med den, för att kanske
först några år efter studentexamen upptäcka, att de snarare
borde valt ett annat verksamhetsfält. Upptäcka de på ett
tillräckligt tidigt stadium, att deras studentexamenskombination
icke är den för dem lämpligaste, börja kompletteringarna, som
kunna vara långvariga och i varje fall bli dyrbara. Under
sådana omständigheter tycker jag för min del att
gymnasieundervisningen strängt taget förfelat sitt mål. Kursplaner
o. dyl. borde kanske därför egentligen omläggas för att hejda
den alltför långt gående specialiseringen. Hänsynen till den
lugna och jämna gången av undervisningen bjuder emellertid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
