Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1-2 - Nils Eriksson: Studentexamens omgestaltning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 O
NILS ERIKSSON
till försiktighet härvidlag, varför vi väl hellre ännu någon tid
böra hålla fast vid det gamla. Att detta icke kan ske vid
ett genomförande av det nya förslaget rörande studentexamen,
är för övrigt ett av skälen till att jag anser, att detta icke
bör antagas.
På grund av vad jag ovan anfört, menar jag också, att
det är oriktigt att införa högskolornas former vid gymnasierna.
De sakkunninga framhålla i sin motivering, att meningen med
det fria ordnandet av studierna under de sista månaderna är, att
en väg skall öppnas till ett mera individualiserat arbetssätt och
ökad självverksamhet. Detta är naturligtvis något i högsta grad
önskvärt men torde kunna vinnas genom andra medel. Den
bästa metoden anser jag vara, att varje lärare med hjälp av
egna och andras erfarenheter söker att i högre grad, än nu är
fallet, lägga sin undervisning så, att detta mål uppnås. Den
enskilde läraren kan genom initiativrikedom och skicklighet
göra mycket för att öka lärjungarnas egen verksamhet och
sporra dem till egna ansträngningar. Eleverna kunna utan
tvivel ha mycket större nytta av en så lagd undervisning än
av det fria, säkert ofta nog tämligen planlösa studerandet
före tentamina.
Såsom jag nyss antydde, menar jag, att gymnasiets
viktigaste uppgift är att ge en så jämn och bred bildning och
följaktligen även så allsidig kompetens som möjligt, så att
abiturienterna, vilken levnadsbana de än välja, verkligen kunna
ha nytta av sina studieår på gymnasiet, därigenom att de
fått en solid elementär grund. På denna grund skulle
givetvis även de många högskolestuderande kunna bygga vidare,
och redan därför menar även jag att det icke vore lyckligt,
om kontrollen slopades. Denna kan emellertid mycket väl
utövas på samma sätt som nu. Censorsinstitutionen, som
har varit till stor nytta också som ett sporrande och eggande
moment, bör därför bibehållas.
Man gör sig nu den frågan, om det hittillsvarande systemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
