Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1-2 - Nils Eriksson: Studentexamens omgestaltning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 O
NILS ERIKSSON
giva goda råd åt dem, som äro mindre erfarna och säkert
gärna skulle lyssna till dem. Naturligtvis borde sedan varje
lärare tänka över, vad han fått höra, och pröva sig fram för
att se, i vad mån han själv kunde göra bruk av denna
förbindelse med andra kolleger i ämnet.
Till konsulenter borde såväl adjunkter som lektorer utses,
men naturligtvis borde den högre kompetensen finnas hos
dem, som skola förmedla råd och upplysningar åt
gymnasielärarna, som ju i regel besitta högre formell kompetens.
Denna konsulentverksamhet borde alltså vara rådgivande.
Därför har jag avsiktligt undvikit namnet fackinspektör, som
lätt kan leda tanken över till en inspektion, som skulle spana
efter fel, och en sådan är icke önskvärd. Den skulle endast
verka störande på arbetet och även i alltför hög grad likrikta
undervisningen och förkväva det egna initiativet hos alltför
många lärare. Beträffande själva titelfrågan, som dock är av
underordnad betydelse, skulle jag slutligen vilja föreslå, att
dessa konsulenter fingo den i mitt tycke välmotiverade titeln
undervisningsråd, medan de, som skulle övertaga de
hittillsvarande undervisningsrådens administrativa verksamhet, i så
fall skulle erhålla en annan titel, förslagsvis byråchef.
Att diskussionen rörande studentexamens vara eller icke
vara under de senare åren blivit allt ivrigare med ofta helt
oförenliga synpunkter, beror otvivelaktigt på att det icke är
klargjort, vilken av gymnasieundervisningens två uppgifter
som man skall anse såsom den viktigaste. En lösning av
frågan kräver, att det klart och tydligt fastslås, vad som är
gymnasiets egentliga mål. Är det, såsom jag anser, att göra
eleverna så väl skickade som möjligt att slå sig fram på alla
de banor, som kräva en mera allsidig och fördjupad
allmänbildning, måste redan därav följa, att de sakkunnigas förslag,
som trots sina förtjänster dock även av andra orsaker icke
är tillfredsställande, icke kan innebära den slutliga lösningen.
Med en studentexamen, anordnad efter de principer, som jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
