Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1-2 - Adolf Söderlund: Om behovet av medborgerlig fostran i våra högre skolor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5°
ADOLF SÖDERLUND
skaper rörande människors vanor och känslor. På nästan
alla viktiga punkter i sin framställning söker Martin stöd för
sin uppfattning hos William James, vars stora värde för den
psykologiska vetenskapen härigenom framträder i stark dager.
Utredningen av de mänskliga instinkterna är byggd på flera
forskares teorier, bl. a. Mc Dougall, Rivers och
behaviorismens främste målsman, Watson. Den kan knappast sägas
bringa större klarhet över den för pedagogen så
betydelsefulla frågan om vad som är medfött och vad som är vanor
hos människan. Detsamma torde väl gälla även Martins
framställning av ett annat omtvistat problem, James-Langes teori
om emotionerna. Enligt min enkla mening synes tolkningen av
denna teori kunna komma att vinna därpå, att man noga skiljer
på affekternas första uppkomst och utveckling samt de s. a. s.
»fullväxta», genom intellektuella moment mera bestämda
känslorna , såsom ex. fosterlandskärlek, mörkrädsla, svartsjuka,
girighet, kverulans m. m. Martin säger också själv i ett
annat sammanhang, att olikheter i människors reaktionssätt
bero mindre på de medfödda anlagen av emotionell art än
på olikheter i förmågan att lära sig. »De största skillnader
mellan människor äro med andra ord de intellektuella
skillnaderna.»
I kapitlet om människors tankevanor säger Martin så
många roliga och träffande saker om vår tids samhällsvarelser,
att jag inte kan låta bli att komma med en hel del citat och
utdrag. Med rätta synes det mig böra framhållas, att ytterst
få människor kunna eller våga ha en egen mening. Redan
i skolan grundlägges den dåliga vanan att alltid ge läraren
»rätt svar», d. v. s. bokens eller lärarens ord och mening.
De flesta bli auktoritetstroende och lättrogna. Detta kan
vara särskilt skadligt i en så propagandabetonad tid som vår.
»En åsikt blir därför, när den väl en gång antagits, ett
stadigvarande intresse.» »Varje kull och parti tenderar att
stereotypera sina anhängares sinnen, så att till slut samma fraser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
