- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Sjuttiofjärde årgången. 1938 /
65

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Ludv. De Vylder: Ett läroverk med niohundraåriga anor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ETT LÄROVERK MED NIOHUNDRAÅRIGA ANOR

7 I

Det synes som om all den tid, som blev över från
undervisningsarbetet, gick åt för denna sorgliga form av kampen för
brödet. Sällan varsnas å myndigheternas sida något
bemödande att förhjälpa skolan och lärarna till de dem
lag-ligen tillkommande förmånerna. Karl XI varnar för att
försöka indriva helgonskylden i likhet med andra icke erlagda
skatter. Ibland tillerkände biskopen den s. k. substituten några
tunnor av den uppburna spannmålen, s. k. klockarpräster fingo
uppbära helgonskyldsspannmål o. s. v., allt till skolans förfång.

Den bästa grund skolans män hade att åberopa sig på,
när det gällde denna uppbörd, var Lunds stifts Landebok av
år 1569. Här omnämnas också klockarepensionerna, en
avgift som uppbars genom klockarna inom vissa socknar av
Frosta och Färs härader. Därvid låg svårigheten inte bara
i att förmå bönderna att betala utan också i att få klockarna
att redovisa. Ar 1740 hade på 7 år 452 tunnor uteblivit från
13 socknar. Klockarpensionerna räckte dock (måste räcka!) till
byggnadens och inventariers underhåll,respektive nyanskaffning.

Till allt detta kom svårigheten att lagra all inkommen
spannmål på skolhusets ytterst skröpliga vind, vilket ofta
tvang till brådstörtad försäljning för underpris. —

Skolan ägde även några små fastigheter, som gåvo ringa
inkomst men vållade mycket bråk och skriverier och t. o. m.
processer.

Rektors ställning torde ha varit något tryggare än
kollegans, även om osäkerheten i inkomster måste ha känts
pinsam. Att större delen av lönen uppbars in natura var så
till vida en lycka, som lärarna därigenom inte blevo lidande
genom penningevärdets fall. Begreppet löneförbättring
existerade inte under dessa 150 år, icke ens under vad man
kallar upplysningstiden. •— En inkomst i kontanter utgjordes
av ett lönebidrag från domkyrkan. Sambandet mellan
domskolan och domkyrkan under alla tider är något karakteristiskt.
Det är ju en heder för kyrkan och beror naturligtvis på att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:56:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1938/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free