Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Ludv. De Vylder: Ett läroverk med niohundraåriga anor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT LÄROVERK MED NIOHUNDRAÅRIGA ANOR
7 I
Utomordentligt intressanta bilder från livet i ett svenskt
gymnasium under senare hälften av 1700-talet äga vi i Samuel
Ödmans »Hågkomster från Skolan och hembygden». Hur
långt dessa skildringar kunna tillämpas på Lunds latinskola
är emellertid omöjligt att ange. —
Ett uttryck i 1693 års skolförordning pekar framåt, då
det nämligen heter, att undervisning förnämligast skulle åsyfta
»de stycken, som i det allmänna livet och i dem med tiden
tillfallande tjänster kunde vara gagnelige och anständige».
Gymnasierna åter ordnades än bestämdare som rena
prästseminarier. Varje lördag skulle en seminarist hålla en kort
predikan. Intressant är att ge akt på latinherraväldets
småningom försiggående avtagande. Lärarna hade att anteckna
envar, som »av tredsko» talade annat än latin med lärare eller
kamrater. Något straff för förseelsen stadgas emellertid inte.
I 1724 års skolstadga foreskrives latinet som talspråk först i
fjärde klassen och i gymnasiet. Gymnasisterna fortsätta att
skriva vers på latin. — Ferierna bestämmas 1693 till tre,
1724 till fyra och en halv månader. Enligt en uppgift av
rektorn vid Landskrona skola utgjorde lästiden emellertid
ej mer än 123 dagar. Den effektiva lästiden förkortades
dessutom betydligt genom långa morgonböner samt det
obligatoriska övervarandet av veckogudstjänster,
passionspredikningar m. m. i kyrkan. — Det mest anmärkningsvärda i
Frihetstidens skolförordning är, att man börjar tänka på vad
som kan vara av nytta för det praktiska livet eller vad den
engelske filosofen Locke kallade »brukbarhet för världen».
En kunglig skrivelse föreskriver år 1757 en grundlig
undervisning i »rikets regeringssätt och grundvalar». Intresset
härför avtog sedermera, och på 1800-talet dröjde det länge innan
man åter ivrade för medborgerliga kunskaper. — 1820 års
skolordning skiljer mellan den medborgerliga (apologistskolan)
och den för universitetet förberedande linjen.
När skolan efter Skånska kriget åter fick uppta sin verk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
