Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Ludv. De Vylder: Ett läroverk med niohundraåriga anor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
LUD V. DE VYLDER
samhet, förlorade den, som redan nämnts, dispositionsrätten till
»Gamla skolan», däri den i århundraden haft sin verksamhet.
Universitetet fick byggnaden. Den s. k. Nya skolan var ett
mera oansenligt hus i raden av några enklare byggnader på
södra sidan av den nedre kyrkogården, som utgjorde
skolungdomens lekplats. Skolan fick bekosta reparation av den
byggnad, som den måst lämna, med den påföljd att det inte
fanns medel att ställa den s. k. Nya skolan i ordning. Denna
torde ha utgjort ett av de skröpligaste skolhusen i Sveriges
rike. Ofta reparerades och ändrades det men förblev lika
uselt, alldeles otillräckligt, dragigt, med otätt tak, så att det
klagas över takdropp, med rykande kaminer, uppruttna golv
o. s. v. En rent ynklig historia är den om en järnugn, som
skolan hyr; när dess ägare dör, utgör köpeskillingen lika
mycket som vad skolan under årens lopp betalt i hyra. Med
ett ord, beskrivningen av »Nya skolan» och dess få skröpliga
inventarier för närmast tankarna på vad man får se i våra
dagars skolmuseer. Man ägde en svart tavla och behövde
inte skriva i en sandlåda, men det var också allt, som
förtjänade kallas undervisningsmaterial. Ett par biblar, en
koral-och en psalmbok, 6—7 s. k. notböcker, en kartbok, några
musikinstrument — det var hela utrustningen. Biblioteket
hade liksom skolans alla journaler, diarier och
räkenskapsböcker försvunnit före 1725.
Katedralskolans återupprättande.
Allt från början av 1800-talets andra årtionde går en våg av
fosterländska och ideella rörelser genom vårt land, vilka också
framkallade ett starkare intresse för ungdomens uppfostran
och for nydaning av det högre undervisningsväsendet. Ar
1807 stadfästes en provisorisk skolordning, i vilken starkare
framträder kravet på att undervisningen skall ha, som man
uttrycker sig, inte bara en litterär utan ock en allmänt
medborgerlig riktning. Gymnasiet blev som förut, dock att skol-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
