Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Ludv. De Vylder: Ett läroverk med niohundraåriga anor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
LUD V. DE VYLDER
tidigare; Karl Johan, som var van vid dessa påminnelser om
hjältekonungen allt ifrån sin första landstigning 1810, svarade
med en maning åt lärarna att inge sina lärjungar »känslan av
förpliktelse att begränsa sin ärelystnad till försvar för friheten
och den skandinaviska halvöns oberoende».
* :}; *
Det århundrade, som sedan dess förflutit, kan sägas ha
försonat vad under det första skedet av det svenska väldet
förbrutits mot Lunds katedralskola. Under ledning av dugande
rektorer har skolan gått framåt och snabbt utvecklats till ett
av vårt lands främsta läroverk. Det var staten, som en gång
lade sin tunga hand på den gamla berömda domskolan,
utplundrade och degraderade den. Tack vare sina lärares
plikttrogna arbete bevarade den även under sin förnedringstid
nedärvda ärorika traditioner. Detta om uppoffrande kärlek
till fostrarens gärning vittnande arbete i skolans tjänst under
de vidrigaste förhållandena var i själva verket förutsättningen
för Lunds Katedralskolas återuppståndelse år 1837. Men allt
sedan är det tack vare statens stöd, som skolan utvecklas så
raskt. Ej mera behöva lärarna längta att »slippa från oket»
och söka sig »till kyrkans vingård». Lärarens kall är nu
lika väl lönat och ansett som prästens. Så har också
lärjungeantalet vuxit, tills det numera tycks hålla sig konstant vid
en siffra på omkr. 600. Sedan 1933 besökes gymnasiet även
av kvinnliga lärjungar. Nya byggnader ha kunnat uppföras
på den rymliga planen. Den första var, då rektorns ladugård
tillbyggdes och förvandlades till en gymnastiksal. Utefter
Svanegatan tillkom en rad ytterligare skolhus för olika ändamål.
Det viktigaste var dock uppförandet av den nya
läroverksbyggnaden 1896. Härtill har Lunds stad bidragit med
betydande anslag och så gottgjort gångna tiders oginhet mot skolan.
Schola Cathedralis Carolina Rediviva kunde skolan kallas
efter 1837. En orättvisa mot skolan, provinsen och dess ung-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
