Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Ludv. De Vylder: Ett läroverk med niohundraåriga anor - P. J. G. Moberg: Till striderna om Gymnastiska Centralinstitutet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT LÄROVERK MED NIOHUNDRAÅRIGA ANOR
7 I
dom, vilken varat i över 150 år, hade äntligen gottgjorts.
På tvenne sköldar i det nya läroverkshusets hall läsas i
lapidarstil orden: »Canutus instituit 1085» och »Carolus XIV restituit
1837», d. ä. »Knut (den helige) upprättade skolan 1085» och
»Karl XIV återställde den 1837». Bägge dessa uttalanden
syfta på det förflutna. Nya släkten skola svara för
bevarandet av förnämliga traditioner under tider, som stunda.
Den i inledningen omtalade jubileumsskriften »Ur Lunds
katedralskolas historia» utgöres av följande artiklar: Lektor Birger Sjövall,
Till hundraårsminnet, Lunds katedralskola 1837—1857, lektor Otto
Gertz, Till Lunds katedralskolas historia, Vid Köpenhamns, Greifswalds
och Lunds universitet immatrikulerade lärjungar omkring 1600—1840,
läroverksadjunkt Gottfrid Björkelund, Ekonomiska förhållanden vid
katedralskolan i Lund till år 1836, fil. licentiat Kjell Barnekow,
Mogens Madsen som rektor och lektor i Lund, ett bidrag till
undervisningsväsendets historia i Lund under renässanstiden, lektor Otto Gertz,
Lunds katedralskolas vårdträd, den hundraåriga boken på skolgården,
densamme, Den första kvinnliga lärjungen vid Lunds katedralskola,
rektor Lud v. De Vylder, Jöres Henr. Seldener (rektor vid
katedralskolan 1818—1826).
Till striderna om Gymnastiska Centralinstitutet och
därmed sammanhängande spörsmål inom
skolväsendets fysiska fostran.
Reflexioner kring några aktualiteter.
Av P. J. G. Moberg.
Denna tidskrifts läsare känna tvivelsutan, åtminstone
tilldels, från dags- och fackpress den segslitna striden om
Gymnastiska Centralinstitutets1 ombildning från den forsumpning,
vari det genom bristande omvårdnad från statsmakternas sida,
särskilt i fråga om anslag, blivit försatt samt den
evinner-liga debatten om gymnastikens eller idrottens företräden.
1 Nedan benämnt GCI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
