Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4-5 - Walter Fevrell: Vilken lärareutbildning kräver den nya tidens skola?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I O 2
WALTER FEVRELL
Ännu en anmärkning har stundom riktats mot
Lärarinneseminariets utbildning. Den övnings- och provundervisning,
som seminaristerna erhålla vid den under Seminariet hörande
Normalskolan, skulle vara otillräcklig, enär de olika
lektionsserierna omfattade blott ett fåtal timmar, kanske endast 3 ä
4. Anmärkningen är riktig, men även detta missförhållande
är betingat av den alltför korta utbildningstiden, liksom därav
att Normalskolan med tillhörande realskola och folkskola icke
äger tillräckligt många avdelningar, för att dess arbetsschema
skulle tåla vid en hårdare belastning med provlektioner, än
som redan finnes. Även denna bristfällighet i
seminarieutbildningen är alltså tillfällig och skulle kunna avlägsnas.
Men också med dessa förhållanden torde den praktiskt
pedagogiska utbildningen vid Seminariet vara i stort sett
ändamålsenlig och god.
Men vad är då, kan man ha anledning fråga, det för
seminarieutbildningen väsentliga, och vad är det, som skiljer
densamma från den akademiska utbildningen? Denna fråga
kan sägas ha stor aktualitet, och detta icke minst därför, att
kritiken vänder sig även mot den akademiska utbildningen,
och man jämför de båda utbildningsformerna.
Utifrån en ganska ingående kännedom om den
akademiska lärareutbildningen och en 25-årig erfarenhet av
seminarieutbildningen må här ett ringa försök göras till jämförande
karaktäristik av de bägge utbildningsformerna:
1) Den väsentliga skillnaden mellan seminarium och
akademisk läroanstalt torde vara, att det förra är en institution
för förmedlandet av en viss specialutbildning och är inriktat
på ett bestämt, begränsat arbetsområde ute i samhället och
avser, icke närmast ett vetande såsom självändamål, utan
i högre grad dess användbarhet i det praktiska livet, något
som dock ingalunda hindrar, att även ett vetenskapligt
intresse där kan göra sig gällande, medan åter den akademiska
läroanstalten främst bedriver en rent vetenskaplig forskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
