Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4-5 - Walter Fevrell: Vilken lärareutbildning kräver den nya tidens skola? - Georg Brandell: Det differentierade gymnasiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I O 2
WALTER FEVRELL
bägge utbildningsformernas olika företräden och på det sättet
även sluppit bryta med en historisk utveckling, som under
gångna tider dock skänkt vårt folk mycket av beståndande
värde.
Av de tidsomständigheter, som mäktigast inverka på
individer och folk, är skolans uppfostran givetvis en av de
betydelsefullaste, och dess inverkan främst beroende av dess
lärare och den anda, i vilken dessa utföra sin gärning. Så
blir då frågan om lärareutbildningen ett av de stora
samhälls-spörsmålen, av vilkas rätta lösning vår och vår skolas
framtid i mångt och mycket är avhähgig. Mer än någonsin
besannas då även i våra dagar riktigheten av Axel
Oxenstiernas ord: »Av den riktning, som gives ungdomen, beror
samhällets väl.»
Det differentierade gymnasiet.
Ett förslag om förändrad linjeorganisation.
Av lektor Georg Brandell.
I.
Tudelningen av gymnasiet i en klassisk-humanistisk och
en matematisk-naturvetenskaplig linje är som bekant ett
resultat av den historiska utvecklingen: det är utvecklingens
egen gång på det vetenskapliga livets område som har givit
upphov till dessa linjer inom den skolundervisning, vars
uppgift är att göra de vetenskapliga landvinningarna kända
av dem som eftersträva en högre allmänbildning.
Medeltidens och reformationstidens högre andliga kultur var
så gott som uteslutande klassisk-humanistisk, och när de första
svenska gymnasierna i början av 1600-talet upprättades, fingo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
