Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6-7 - Nils Hagström: Tyska eller engelska som första språk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164 NILS HAGSTRÖM
tresse och tålamod. Men det skydde man ej, om det blott gagnade
saken, en bättre språkundervisning.
Diskussionen hölls emellertid ständigt levande. Vid så gott
som varje lärarmöte debatterade man frågan 0111 vad som var
språkundervisningens mål, om grammatiken var ett mål eller ett
medel. Ännu på 1890-talet var man icke ense 0111 att en person,
som studerade tyska, engelska eller franska, borde åtminstone
äga någon färdighet att uttrycka sig på resp. språk. En av den
tidens ledande språklärare framhåller år 1890, att om en lärare
vill bedriva undervisningen på det främmande språket, så borde
han vara tvungen att inhämta ecklesiastikministerns tillstånd, och
talaren sade sig också veta, att några unga lärare »dristat sig att
göra försöket» utan dylikt medgivande.
Redan i en kungl. kungörelse av år 1895 finna vi talövningar
påbjudna redan från första året, och i 1905 års stadga foreskrives,
att språket självt skall vara det centrala i undervisningen. Av
flere skäl stannade man emellertid vid tyskan såsom det
grundläggande språket. Röster saknades dock ej för att det kunde
vara fördelaktigare att börja med engelska. Vid läraremöteria
före och efter sekelskiftet var frågan ständigt på dagordningen.
Av en entusiastisk målsman för engelskan såsom
begynnelsespråk, dåv. adjunkten, sedermera lektor A. B. Öberg i Göteborg,
formulerades motiveringen på följande sätt: engelskan med sin
enkla formlära vore det språk, som bäst lämpade sig för den
s. - k. direkta metoden, talmetoden. Mycket ringa tid behövde
ägnas grammatiken. Det skulle bli »en fröjd för både pojkar och
lärare» att få syssla med engelska, att få underhålla sig med
varandra på ett språk, där de ej ständigt behövde tänka på ändelser
och kasus. Det skulle bli en realism i undervisningen, som tyskan
med sin dominerande formlära inte kunde bjuda. »Det ligger i
sakens natur», skriver en annan reformvän, d:r Palmgren vid
Nya Elementarskolan, »att ju mindre grammatisk drill ett språk
kräver för sitt inlärande, desto lämpligare måste det vara såsom
undervisningsmaterial på det lägsta skolstadiet, och härmed torde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
