Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6-7 - E. V. Svanström: Disciplinär teknik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194 E. V. SVANSTRÖM
omkring mig. Hur kan det komma sig? Jo, jag har tagit
människans hjordinstinkt, massuggestionen eller vad man nu vill kalla
den i min tjänst. När den förste gick till mig, kände en annan,
som såg detta, en lust att följ.a med, när jag kallade den andre,
vågade han ta de första stegen, han fick sällskap och ännu fler,
följeslagare i dem, som sett den andre och den tredje kallas.
Lusten att samlas till medelpunkten, mig själv, ökade som en
löpeld, och det dröjde icke länge innan min första avsikt,
samlingen, var uppnådd. Själv står jag hela tiden blick still och
väntar. Så måste jag slutligen börja tala, men även här skall jag
söka. kontrastverkan. Eftersom jag måste höras, får inget annat,
höras, som på minsta sätt kan störa uppmärksamheten på mig.
Allt måste bli tyst och förbli tyst, så länge jag behöver höras.
Jag tiger sålunda själv till dess det blir tyst och det blir också
tyst, om jag bara tiger och väntar tillräckligt länge. Vill jag
påskynda tystnadens inträde, kan jag möjligen, utan att ytterligare
stegra oron, fästa blicken och se fast men utan något egentligt
uttryck av klander eller annan känsla i blicken på den eventuella
oroshärd, som finnes. Ty varje uttryck, som avslöjar en annan
känsla än ett fast dämpande tryck, stör och ger upphov till
motsvarande vågrörelser i elevernas sinnen. Man vill ha tyst och
det skall tydligt framgå, att man själv är koncentrerad härpå.
När jag sedan talar, måste även detta ske utan att sätta i gång
elevernas lust att prata. Jag skall sträva efter att konsolidera
tystnaden. Sedan jag åstadkommit en känslomässigt framtvingad
tystnad, måste jag, enär jag, medan jag talar, inte på samma sätt
kan vara inriktad på att hålla tystnad, göra denna till en
medveten föresats hos eleverna själva. Detta »medvetna» tillstånd
skall dock underhållas och bibehållas genom lämpliga åtgärder
och genom dispositionen av mitt anförande. Innan
sakbehandlingen börjar, anbefaller jag sålunda korssittande, ty den, som
talar, märks mer om han blir »större» i förhållande till sitt
auditorium liksom också att för eleverna möjligheten till och
frestelsen till att söka en störande kontakt med kamrater är större i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>