Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9-10 - Svante Bohman: Till frågan om minnets struktur och utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254
SVANTE BOHMAN
bekant, att man kan känna igen företeelser utan att erinra sig i
vilket sammanhang de varseblivits.
Tanken på minnet som en förbindelse resp. förbindande
verksamhet är alltså oriktig från logiska och empiriska synpunkter.
Det återstår att antyda dess psykologiska och historiska härkomst.
Det är utmärkande för det animistiskt betingade
förmögenhetspsykologiska betraktelsesättet att tänka sig psyket som ett
mystiskt subjekt av något slag, vilket är verksamt i psykets liv. För
minnets del betyder det, att det aktiva minnet tros vara en
förbindande verksamhet hos det psykiska subjektet och det
åstadkomna minnet en förbindelse mellan föreställningarna. Då man
emellertid ej kan klargöra för sig det »något som förbinder», har
man realiter tänkt en förbindande verksamhet, där förbindelsen
är både orsak och verkan. Den gamla motsägande
causa-sui-tanken har avslöjat sig.1
Fysiologiskt sett kan associationen ej tänkas utan mellan de
aktuella föreställningarnas fysiologiska korrelater liksom även
mellan sådana fysiologiska korrelater, som äro verksamma utan
att utlösa klara och tydliga föreställningar eller överhuvud
några föreställningar. Den fysiologiska verksamheten kan då
icke endast bestå av associationer. Det måste också finnas
speciella fysiologiska substrat för utlösningen av
föreställningarna. Intet hindrar då, att väsentligen dessa substrat betraktas
som minnesverksamhetens grund, och att de antagas ge sitt
tillskott till minnesverksamheten såväl med som utan påverkan från
andra verksamma substrat. Så t. ex. ha som bekant intensiva
varseblivningar och känslostarka upplevelser en stark tendens att
komma igen i medvetandet. Och det finns ju även s. k. fritt
stigande föreställningar eller i varje fall föreställningskomplex, som
äga en inneboende tendens att göra sig gällande i medvetandet.
Rent psykologiskt sett kan man däremot definiera minnesmed-
1 För ett närmare utförande av dessa tankar hänvisar jag till A.
Phale’n, Zur Bestimmung des Begrififs des psychischen, 1914, s. 549,
550 och 8 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
