Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9-10 - Svante Bohman: Till frågan om minnets struktur och utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL FRÅGAN OM MINNETS STRUKTUR OCH UTVECKLING 2 7 I
vetandet som en speciell psykisk relation mellan det igenkända
och subjektet, en relation, som uttryckes med orden »jag minns
A». Skillnaden mellan denna relation, jagreferens eller
medvetenhetsläge och övriga, är då givetvis, att medvetandet »jag minns
A» karakteriseras genom igenkänningskänslan. Att
minnesmedvetandet här betecknas som en relation betyder, att det icke
består av den sammanställda enheten av föreställningen A,
igenkänningskänslan och de organismkänslor och -föreställningar, som
konstituera jagmedvetandet, utan av det entydiga
relationsmedvetande, som förbinder föreställningen A, igenkänningskänslan
och jagmedvetandet i det medvetna samband mellan dem, vilket
uttryckes med orden »jag minns A». Detta relationsmedvetande
är alltså ett fjärde medvetande, som kommer till de trenne övriga,
och som sätter dem i ett bestämt medvetet samband, utan vilket
de icke skulle utgöra ett enhetligt medvetande.
Relationsmedvetandet är naturligtvis icke att liksätta med minnesmedvetandet.
Det förra ingår i det senare. Lika litet är relationsmedvetandet,
betraktat som medvetande, en relation. Det är ett medvetande om
en relation men därför ej självt en relation.
Man kan naturligt nog också säga, att relationen mellan det
igenkända och jaget är minnets tankemässiga natur, och att
tanken i dess allmännaste form uttryckes i omdömet »jag minns
något». Denna tankemässiga relation åtföljer minnets
fysiologiska verksamhet, ehuru icke alltid utan givetvis endast då
subjektet är medvetet om att minnas något. Att omdömet är ett
relationsmedvetande framgår även därav, att den språkliga formen »jag
minns» fordrar tillägget »något», som uttrycker syftningen på det
andra relationsledet, obestämt vad detta är.
Lämna vi nu minnets psykologiska sida för att undersöka
möjligheten av en konkret teori över dess fysiologiska natur, möta
vi följande vanliga uppfattning. Varje föreställning tänkes ha
en fysiologisk motsvarighet, som består av en »disposition», ett
»spår» eller en icke närmare angiven substantiell förändring hos
en hjärncell. Genom nervtrådar äro cellerna förbundna med var-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
